bagnen hou, och Jom sortjorte all oppuna vagnsdörren. Men hwarför öppnar jan då icke för of, Kuff? utbröt den na till Mälaren, fom de antogo för fu: ken. Målaren war ide fen att uppfyls a den påtrugade tjensten, och sedan han dackat wagnen full of Damer, emottog jan förmaning att föra dem omkring i e gator, hwaresi illuminationen war vackraft, och att för all del icke köra för ort, på det de måtte blifwa i tillfälle tt taga allt fom förtjente art ses i dgons igte; de lofwade honom wid detta till: alle hederliga drickspenningar. Mycket acksam swängde den nye kusken fig upp )å kusksätet och rullade sakta uppat Kun: jens Nytorg, körde omkring hästen, (fa: yen?), på der hang Damer rått tydligt tulle få se Thearerhufets, Charlorten: wrgs och flera kringliggande gårdars )raftfulla eklärering. Redan hade han öretaget denna excursion en gäng; nu pprepade han den andra och tredje gån: jen till fina passagerares stora glädje; nen då han för fjerde och femte gången itförde samma tour förlorade de omsider ålamodet och en Dam ropade genom vagnsfönstret att nu war det nog, nu jade de besett allt hwad de önskade hår; iu skulle ban föra omkring i andra ga: or. J stället för swar sprang Mäla: ren ned från kusksåtet och borr till wagnss ;örren, fom han öppnade i det han fade: Mina Damer! jag ber Er benäget ur: äkta, att jag ide gerna bar tid att föra Er omkring i andra gator, jag har nu atit Er fe, hwad fom i min tanke wa: it det märkwärdigaste; nu år klockan 9 och iag skall absolut bort på ett Hiålle, hwarföre jag mätte rekommendera mig!— Men min Gud! år det då icke fuften 2 fragade en röst i wagnen. MNej, det år det wiftides genmälie Målaren. -Men ywarföre steg Ni då upp på fufffåter 2 rågade man äter. Emedan man bad nig derom, warade Epetogeln, jag ir en menniskowän, skall jag säga Er, och isvnnerhet alla Damers underdånige senarel Roo matt. minag D.A-— TRA