— MUtländskt Rytt-. Frankrike. Pairskammaren församlade sig d. 11 ebr. för att emottaga ett medddelande ån Regeringen. Marskalken Soult be: eg tribunen och förelade med ett rämli: gen långt tal, hwari fragans historia Inska utförligt debandlades, det af De: uterade kammaren antagna lagförslaget m hufwudstadens befästande. uu ftör: e garanti wi gifva landets säkerhet, esto större garanti gifwa wi fredens pprätthållande; ty styrka år fredens rundwal. Härpå grundar fig nårwa: ande lagförflag. Marskalken ådagala: e derefter, huru mån af yrket woro ense m nödwändigheten på det hela taget att efästa Paris, att man hittills blott ba: e warit oense om sättet, hwarpå denna efästning skulle werkställas, och huru det af Kommitteen föreslagna och of Des uterade Kammaren antagna sättet er: syallit Kabinettets odelade bifall. Derpå uppläste han sjelfwa lagförslaget, och Kammaren beslöt att samlas d. 15 i sina byråer för att i anledning deraf wälia en Kommittce. Flera tidningar och underrättelser från Algier hafwa uppgifwit Franska armeens förlust år 1840 till 17000 man. Mos niteuren?? söker wederlägga detta, men maste dock medgifwa, att förlusten har warit 8528 man, och det anmärkes med råtta , att redan denna förlust år opro: portionerligt ftor. Sålunda hafwa under det sista decennium en stor menniskomassa och flera hundrade millioner Franes blif: wit uppoffrade för en folonial-beftttning, som erfordrar en stående armec af öfwer 2 nt att ideligen hekriaa 08