och intet jordskalf störtat dina foder, och ingen aska sprangde hwalfwets rund, Och ingen winterkyla har de friska, de ewigt gröna lunderna förstört, och samma wälbefanta andar bwiska i deras kronor, som min barndom hört. Och samma träd stå qwar. De namn, jag ristat, i deras bark, i lyckligare dar, wärt ut: Jag grata will, hwad jag har mistat i och tacka Gud för hwad jag ån har Pwar. (5. C.) Linköping den 30 Jan. J går, ki. 12 f. m., försiggick i Domkyrkan Generalen m. m. Grefwe Mörners jordfåtis ning, enligt hans eget förordnande, pa ett sätt, lika storartadt och flärdlöst, som den aflidnes karakter och hela wandel. Liket, innestutet i en bonad kista af ef, utan alla dekorationer, bars af Grenadies rer, och atföljdes af de sörjande anfors wandterne, till hwilka sjelfmant flutit sig en stor del af Lif-Grenadier:regen.enters nes officers-corpfer (hwilka gingo frumför liket), atskillige ur tjenst waraude högre officerare, som fordom stått den aflidne närmast i befäl, samt flere frimus rare, ståndspersoner och borgare. Wid ankomsten till Domkyrkan aflöstes Gres nadiererne af Kapitener, fom buro siket fram i choret, der jordfästningen förråt: tades af Domprosten Doctor Lidman, pa wanligt fått, utan något flags liktol. Hela ceremonien War nu, just genom fis enkelhet, mycket högtidligare, ån om den försiggått med den wid tylika tillfällen wanliga pomp och stät. Genast efter jordfästniugens slut fördes liket till Mer Nea