, 1 ma Us 2 . ude wit mussan skulle gå utan Häder, eller lara uf Du, och gait Lv 1 ) 5 pur, ton, ) op: ut: a 1 ffa ut: but: 128 Alig: )Kcr. pers afwo ling, rwid fors tort: r ine tacka inden läde, nslina korer ckiigt riket. Men werkliga förhällandet år hete annorlunda. Mon har sett, under al den tid fjade warit forbudet till införjet, att utsaneskt klade funaits att tillgå i hela riket; och detta har nöodwåndigpeten pakallat, såwida icke en for det af folks kladessabrikorerna få beskatta sig efter behag. Det är icke så swart, som det stulle synas, att taga nagorlunda reda pa, hur många procent fom konfiskecas af Oe woror som inturendrejaspåalll riket. Hwarje utländning som hitsander sadana, har sig noga dekant, hur sermed aflöper, och lår det wara sakert, att hogst hwart tjugonde lurendrejeri misslyckus; dot bes lusta de fom lurenorcja, eller betala ons dra som lurendreja ar dem och tillika tå risken, waran med 10 procent jemte tu: rendrejerifostnaderna fom utgöra 6 pros cent saledes sammanlagt 16 procent. Bäraf följer, act om fiade fatt införas m.or 25 Procent, sa hade Flådssfabriforer: ne haft 9 procent mer i stkyddstull an de nu hafwa de der år förbuect till wnfors sel, Kronan hade fatt en betydlig tullun komst och mangfaldiga olyckor, som alla blifwa switer af lurenorejrrict, såsom mord, slagsmål oc) demoralisation m. m., hade warit förekomna. — Wi för wär del hafwa saledcs twertemot Norrkföpinges boarne all anledning att oflågga wår ine nerliga tacksägelse hos alla de rifsdags: mån, fom yrkade, att order förbud skulle forswinna ur tulltaxan, ty deja wille befordra hwarje Swensk undersates wål, äfwen klädesfabriförernas, samt staffa lugn och endrägt medborgare emels lan. (M. T.) Carlstad. Jnom Ekshäraes socken har bland hästkreaturen ev sjukdom yppat are ii fig, fom kallas fpringsorm. Det lår wCwa—