deana gång spara fina bannor åt de fra: id tionåra, ty säkert äro de lika desperata fom bon öfmer hwad fom frerrs hwad som åter icke lider något twifwel det är, att om de Fonferwatimwes mening, eller principen af uteslutande Standswal, jeg: rat i Försiärkta Utskottet, få bade ett derrå grundadt representationsförslag blif: wit wid nåtta Riksdag och alla pårdl: jande Rifsdagar, mer ech ide mindre os antagligt, ån ert fom grundar fig på jamfåldta wal; ty förr ån principen af sinämnde wal, atminstone till någon del, inrymmes i ett Representationsför ändrings-förslag Fan der icke winna jum: pathi hos nationen och säledes ej eller hos den delen af Representationen, som är af benne wold. Emellertid åre wi fortfarande af den tanka, att, ehuru glädjande det år att, ietrots af allt sträfwel och hän från fon: serwuntsmens låger, nu fe den stora prins cipen af samfäldta wal utaf Swenska Representotionen erkänd, der likwål was rit för resultatet bättre, om Konst. Utsk. heredt ect jammanjemkniagseller förlif: ningsförslag, deri båda de stridiga vpinior perna kunnat förenas, sasom t. cr. i Hr von Troils och Hr Ödmanas förslag. Just den wundna utgången i förstarkta Urskottet bewisar, art ett sådant forstag gåt igenom med pukor och trumpeter, som man säger. J stället att au de fämpande opinionerna till nästa Riksdag foncenttera fig i slutna leder och fonfers watismen söker att bereda ea reaktion mot all förändring, så hade, i händelse of ett hwilande förlifnings förslag, opis nionerna sa smaningom sammanjemkat fig, de samfäldta walens anhängare af fruktan att eljest ingeuting winaa, mwåns nerne af Ständswalen åter af farbhåga art eljest förlora allt — och på detta särt hade möjligen ett resultat kuanat ernås ännu wid nästa Riksdag — brvil: fer mähända nu ateblifwer. (D. ÅA)