5 — Ä AAAA — —— Ctländskt Rytt. Frankrike. Toulon den 22 Nov. En ny be: fallning från Minifteren ålägger Levan: tiska estadern att ankra på härwarande redd och prowiantera, för att på första signal kunna gå till sjös. Den af 11 segel bestående eskadern har redan afgått rån Hyeriska öarne, men kunde för mot: wind skull ide inlöpa hår. Paris den 27 Nov. Kammarens gårdagssession upptogs af Passys och Guizots tal. Hr Guiz;ot fortsatte fina bedyranden af sitt loyala uppförande emot Or Thiers under det han (G.) warit Bes andt, men huru han deremot undandrog abinettet af den 4 Mars sitt bifall, då ban såg, huru rustningarne gingo för wida, uru man uppretat passionerna och parti: rna samt bragte landet till afgrunden af tt äfwentyrligt och oförswarligt krig. (Hr Thiers: derom har Ni icke skrifwit till mig.) Han hade, om ice til Thiers, dock fstrifwit till Broglie: Det inre förhållandet roar mig mer, ån det yttre, wi återgå till SA till den rewolutionära andan, fom issbrukar folkets enthbuftafm. Sedan an icke wågat något krig för Polen! d Italien, kunde man ite göra det för Egypten; han hyste förtroende för Kams srarnes wishet. — J dagens session talas e ända till postens afgång endast Hr Thiers; han återkom emot Hr Passy till sitt påstående, att England gjort det es nergiska förslaget till Dardanellernas for: rande, men att Frankrike här watit örsonligt och räddat freden. Till lön ärför hade man med den swartosle tacksamhet beswikit der. Så långe det! ällde Konstantinopel, war frågan En: ! elsk, och Frankrike hade understödt Engs and; men då det gållde Alerandria, var! rågan Fransk, och England hade förrådt 5. Talaren ådagalade ånyo, huru icke lott han, utan äfwen Guizot i London lifwit beswiken. Men om Gui?zot A