11)0111. 2. —. lIUTNTCHWI-(HCL! ÅectcttttfAt ÖÅt fiirutionå-Utff. att wäcka frågor till af:l görande i R. St. plena, hwadan Utsk. för sin hemställan fullkomligt eger stöd af grundlagens bokstaf, så bör det noga besinnas, att Konstit.-Utrsk. år den högsta instansen för tolkning of Grundlagen och 55 I. Riksdagsordningen innehäller orda: grannt, att hwad Konst. Utsk. förklarar icke wara stridigt mot grundlagen, derå ma proposition icke wågras.s Nu frå gas: når Konst. Utsk. föreslagit R. St. en strifwelse, sa måtte wal Utsk. hafwa derigenom oförtydbart förklarat, att Utsk. anser densamma wara enlig med Grund: lagen? Öch om nu t. cr. majoriteterna icke warit nog lydiga att gilla Tolmån: nens wågran — och i PreftesStånder hängde det blott på 4 röster — uran vr: far proposition, hwem skulle då skiljt inellan Talmannen oc) Ständet? Kon: tutions-Utskottet. Men detta Utstott war ju uppenbart jäfwigt, då der sjelf afgif wit Betänkandet. Således skulle R. St. nödgats för denna sak wälja ett nytt Koustitutions-Utskott, för att kassera Det tillwarande Utskottets åtgärder. Och hwar nämner Grundlagen ett ord i dens na syftning? Hwar skall det stanna, om den af Konungen tillsatta Lanudtmarffal: fen eller den sjelfskrifne Erkebiskopen fåt: ta fig öfwer Ständernas Konftitutionss Utskott, biträdt af de twå andra Tal: männen med fina Stånd, samt upphöja fig till de högsta af alla myndigheter wid Riksdagen? Det år ert florr fteg på Re nolutionens bana — och wi förundre oss i sanning ej öfwer den liflighet och bet: ta, hwarmed debatten i ämnet fördes, särdelrs på Riddarhuset. Widare har inom BorgaresEtåndet bit terheten gifwit fig uog stark luft utiples num sistl. Onsdag, dels i anledning af Talmanneus proposition om ertra fratds regleringens företagande nästa onsdag, dels i anledning of wäckt och) inom Ståns der bifallen fråga, att söka förmå Leda: mot of annat Stånd (Hr Grefwe Frds met