Palmerstons sista not klandras, såsom föga motswarande tidens fordringar, hrokz fen emot Frankrikes nuwarande freds. älskande Minister gör anspråk på nägra. koncessioner. Brefskrifwaren förmenar att man tills widare ganska wål kunde wara nöjd med eröfringen af Syrien, och att ett ytterligare ingripande af de fyro Makterne skulle kunna göra en owäntad rubbning af freden i Europa åter fannoe lik. Widare yttras i samma skrifwelse om Engelska kabinettets fortfarande ocnigs het i Orientaliska frågan, eller snarare i förhållandet till Frankrike , oh att det wore hög tid, att Lord Melbourne såsom förste Minister gör sitt anseende gållans de emot Ministern för utrikes ärenderna, då plurallteten af Förwaltningen är böid för fred och koncessioner. Jsfynnerhet skall Lord Palmerston wara deremot, Li?s : wäl förmenar brefwets författare, att sistbemälte Ministers åsigter icke blifwa segrande. .