dåra bemödanden att förhindra den olyc: gliga 45:de Julistroftaten woro fruktlösa, medan Englands deslut en gång war fat: at våterfalleligt. Wäl hade Preussen och sterrike infinuerat Guizot, då de måhån: a bragte Palmerston att medgifwa Ey: iens öfwerlemnande på lifstid; men dets a förslag bar icke blifwit gjort of, oaf: adt jag skrifwit till Hr Guizot, utt ide aga der tillbaka, men att taga det ad erendum. Jag betraktar det icke får om ett förnärmande emot Frankrike, utan åsom en dålig procedur och ett åfidofåts ande of wär allians, fom torde kränka.... Iffigten med mina utruftningar war, att åtta Frankrike i stånd att funna under: andla werksamt, och endast en fullftån: ig utrustning kunde uppnå detta mål. Åriget war möjligt, men att erhålla wif: yet om freden och ett refultut, fom till: redeftåller wår ära, war omöjligt. Bombardementet af Beirut öfwerraskade nig icke och förändrade icke mina beslut. Ren jag fordrade nu, då man mäste kynda fig, tre saker af kronan: 1) att omplettera utrustningarne; 2) att fam: nankalla kamrarne få fort fom möjligt, ör att of dem fordra rustningarnes full: ordan; 3) art sända Franska flottan till llexandria, för att betäcka denna wigtiga lats och understödja Egyptiernes mad. Des: a förslag afwisades och) min Ministrl bes ärde afsked. Hertigen of Broglie äftads om en bemrdling, och kamrarnes samnankallande beslöts till d. 28 Oct.; men vid throntalets redaktion blef det Mini: teriella förslaget icke antaget, och Minir teren drog. fig tillbaka. Twisten uppstod cke öfwer en enskild phras, utan öfwer jela planen. Mirsfterens hufwudförslag var fullbordandet af den allmänna ute ustningen. Dessa äro orsakerna till fas inettets refignation, ... ....... . Paris den 43 Nop. Lord Palmer: tong not af d. 2 Nov oroar Börsen och yckes sätta Ministeren i förlägenhet. Det skall i går hafwa gått mycket ftors nande till i MWdrefsfommiskonens fame