genom votering med 21 röfter emot 20, i g. att yttrande i detta afscende borce afgif-d. was, hwarefter bestämdes att direkta wal, näs der de kunna ske, borde lemnas företråde, är men att äfwen indirckta wal kunde egaska rum, der lofalomständigbeter göra dem lad nötwändiga. det, Fragorne ang. bestämmandet hwarifrån tro underhall och resekstnader stulle till Re: Ko presentanterne utga samt hwilken alder der för naljande och wolbar sfulle stadgas, der ofwerlemnandes till Utst:ts förcslaende. shu Slutligen blef Konstitutions-Utstottets wå Memorial N:o 38, aterremitteradt med föl de sasoun Standets gemensamma tanfarHt salunda förftarade förenämnda meningar. un — — Å ö Swerriges Allmänhet har säkert, lifa: st. som wi, med sann tilljredgställelse erfa: vit der sar och cet allwar, byarmed den wigliga Rep resentations : frågan bitfwin of Jumtliga gufsstanden behanclad och art bufwurgrunderna för foråndringen fun: nat blifwa nastan enstämmiga mellan AA: celn och Borgares Etandet. Når nu bår: till lågges, Ar Bondes Standerg major: tet, eburu den godfånnt principen af ue tesiutande samfäldta wal, likwal förklarat sig ide eobenägen att ov åärendets för: uvade pröfning inga uppa ect förlifnings: förslag, i bwilfet afseende redan 31 af Ståndets Ledamdter förenat sig om de af Herr von Troil framställda grundar, så fan man icke föreställa fig, art SSdgwdr: diga PreftesStåndet ensamt skulle ställa sig emot det allmänna tänkesättet eller försöka, ware jig art rädda fyrdelningen efter att år fina Biskopar bibehålla sjelf skrifwenheten, ej eller neka de oreprejens terade inträda i den nya Repretentatios nen. Det kommer att wisa jig i mors gondagens plenum. På detta sätt funna wi möjligen, ef: ter votering t förstärkt Konftiturions-Uts skott ang. detaljerna, ännu wid denna Riksdag komma till ett hwilande grund: ! Dorlagsändrings-förslag i denna högwigtiga AE TUtta förfan må nu wid nåfta