lortroende till Europeiska fredens upp rätthallande är orubbesigt. Ludwi Philip kan icke wilja krig emot hela Eu ropa; alla Fransmans iFtyr. formår in ingenting emet makternas fasta wilja Ännu war icke att befara, det de rewolutio sälnåra partisrörelferna skulle få Ofwverhan: secn och bringa sakerna till det yttersta. Orienten. Londoner-Tidaingarne af den 6 dennes med stafetpost öfwer Hamburg) äro ppfyllte af underrättelser och raifonre: nenter tÖrende intagandet af Beirut. Enligt dessa intråffade Amiral Stopford en I frauner Betrut, och tiupparnes ndstigmag egte rum den 10:de. Dean IL efter en fruftlös uppfordran att Upp: hifwa staden begyntes Beiruts bombardeände, hwilfet strar första dagen inom 2 mmor lade nästan hela staden i asta (få Fransyska Telegrafens underrättelse pu ett 9 dagars hombardement hårige: om motjäges). Fråän Paris den 3 Okt. skrifwes: Det Ärna favenskottet i Orienten, om bil: ust hwar och en sade, att det frulle brin: Åhela Europa i låga, har nu skett. Ämonernas dunder, fom lade Bejrut i aka, rullar bort öfwer Frankeike och skall hiljuda i hela Europa. Utförandet af doncr:troftaten fortgar på samma sätt n den begynt. Den börjades dermed, of Napier dagen förr ån beslutet notiftz sfades Paschan, uppfordrade Paschans crsater till uppror och borttog EgypI ska skepp (fastän han enligt trafraten ytt skulle förhindra utsteppning af am: le nition till Eyrien, samt understödja de C ortens undersater, som adagalade fin peet för densamma). Nu hafwa 500 ap från den Engelska flottan förwanv: den öppen stad till ruiner, och efter Jbordandet af denna hjeltedat hafwa po man Turkiskt krigsfolk blifwit satte nd wid BÖcirut. Hela detta företag icke hafwa nägon annan afsigt än ånyo söfa wäcka uppror på Libanon; om detta sannolike misslyckas, den GCaLNmF la AS DN — em: