kade stor olycka. En afdelning af dettasenda Ia —— garde förföljde, utan att hafwa ordre, ra frihe 8 sleldwokat Balmas, Capitaina wid Nartio: målet rd tlä nöskt ip tt. nolgardet och en af upphofsmännen till båda mn Spanien. den olyckliga demonstrationen, för att at:Imot de Från Barcelona of den 23 Juli Hafwalreftera honom. Denna sträckte twå afshoppas igtiga underrättelser erhällits. Nya sina förföljare till jorden, förswarade sig rätthåll ogoligheter hafwa ägt rum den 22, ochsi sitt hus till det vtterfta och gaf sig icke En, apden år förklarad i belägrings-tillsstand ssiutligen sjelf med ett pistolskott döden. Man nom cen proklamation af Espartero. Hans tif släpades genom gatorna, Eufföröka orständiga wänner af de Kuaglige, annan Kapiten af Naticnalgardet Hadejuppftål det såkallade moderata partiet, woro samma öde. Då Espartero erfor defa tiga gr hanna gäng orsaken till oroligheterna. På blodiga upvträden, låt han få genceral:I Den ef af Drottningens morgonpromenader marsch, och ryckte fram med alla finalarmeen fade fig plötsligt talrika hopar af folk, truppar; flera arresteringar skedde ochså10, OOC wa tillhörde medelklassen, och af natios folket skingrades. Wid midnatt war lug: De s Algardet utan uniform. De buro tjocka net återställdt. J den proklamation, iswa und Axpar och ropade underdånigst når Drott: hwilfen Espartero förklarar staden beslutomori yngen förde förbi: Lefwe Drottningen! lågrings:tilftånd , förbjudes alla vivat:Inerna n aken knapt wisade fig den andra wags,od) pereat:rop , alla upplopp , att bära Amir fn, hwaruti Grefwe Sante Coloma och wapen m. m. ren af äkrtiginnan af Vittoria befunno fig, förr) Tillfölje of bref från Perpignan skullelfälet d der upphöjdes ett strik: Ned medinu de samtlige Carlistiske banden efter) medelha ysspartero! lefwe Regentinnan! lefwe Geslen allmän jagt på dem i Cataloniens lemnas oral Clconard! Detta skall förut blifberg wara fördrifne till Frankrike. Densssig till t aftalt; man hade wäl tänkt att å-122 kommo 2 till 3000 öfwer Osseja. skall, få dkomma någon oordning, men ide ett Frankrike. tresAmi Asblodigt uppträde. Folket swarade ffris) Miristeren, hwars organer liksom df-rin, fåg skne med ett annat skrik, och) nåra breds Iwerhufivud pressen i allmänhet fortfarsblick 84 i Drottningens wagn uppstod en för-latt föra ett få krigiskt språk, att man på England p lig kamp, i hwilken Nationalgardifter-(Börfen icke år utan fruktan för en Friggs manning blefwo segrare. Folket samlade fig e-lförflaring, tyckes wilja wäcka nationens godhet i Adlertid på Rambla och) begick fådanajfrigås och ärelystnad till en werklig. Detta ifeBer , att alla boutiker på ögonblicket kamp mot Makterna, och folket år i all-!ter ett ngdes. Espartero wisade fig allena mänhet redan fiendtligt stämdt mot Engslte den I y till fots, då tumultet war fom störst, land. Under de fyra dagarne af Suli: nom en Hhans energiska tal till den upproriska festen gåfwo fig allahanda krigsenthusianom de okmwassan hade den bästa werkan. Fiendt-stiska yttringar tillkänna, och Regeringensunder! peterna upphörde på denna punkt, men behöfwer blott yttra ett ord för att er-ibet gick Änpades på Conftitutions-platfen. Derlbålla en hår af friwilliga, fom går ut:lfta lugn on det till en ordentlig fäktning, i hwil: skrifningen af de omtalte 250,000 man råknar 0 tre menniskor förlorade lifwet. För: öfwerflödig. Ett betydligt antal unga narne h 2