Helsingborgs-Posten – 23 maj 1840, sida 1

illstyrkt, att Bränningstiden må inffråns ag till 3 månader om året, med fritt wal för tillwerkaren. Skatten skulle olifwa 4 ss. Banko kannan för all till: werkning med pannor öfwer 20 kannors rymd. För pannor derunder skulle ffat: cn minskas med 5 proc. för hwarje k:a, å att för bränning med en 15 kannors panna icke betaltes mer än 3 ss. Banko kannon i skatt o. s. w. Rättigheten till Bränwinsbränning skulle widtaga för hwarje hemman med 300 Ror tarcringss wärde. Redskapen skulle indelas i 5 Flag: jer (i stället för sju) och ett marximi:till: werfninggsbelopp bestämmas för hwarje klass i förhållande till redskapen. De werk, som drifwas med ångkraft, skulle uppskattas till dubbel tillwerkningsqu an: titet (d. w. s. dessa werk blifwa de facto förbjudna så framt det skall gå ärligt til). Skatten skulle erlägges på förhand för den tid, längre eller fortare, fom ans mälan skedde, och — efter wår tanka det enda egentligen nyttiga, af hela dets ta inwecklade förslag — Regeringens råtz tighet att förbjuda Bränwinsbränningen skulle upphöra. — En här i Hufwudstaden inträffad katastrof med en Klådes-Fabrifant, Here Dillström, hitintills känd för mycken drift, widsträckt affärswana och betydliga Icves lanser till kronan, har gifwit signalen till ett slags financiel omhwälfning inom dens na affärsgren. En ansedd Klådeskrams handlande, Or P. A. Sprincdhorn, lifales deg en stor Kronoleverantör, har till: stängt sin bod och drager efter berättelse med fig åtskilliga wänner och affårsbe kantskaper. En annan Klådegframhand: tande, Westlindh, har äfwen upphört att betala — och troligen får mången både hår och i Norrköping mer eler mindre