Itt någon afblåsning, hwarmed ifonneret Bondeståndet uppsktämmes of wissa jenstfärdige, fan komma i fråga, hur bes hwämt det ån kunde wara för famarils on att på detta sätt göra slut på Fåb: plet och) wisa hur pass den aktar omtu: den för det ofunniga och obåndiga Swenffa folket. (D. A.) Landskrona den 25 April. Siftlid: ne Måndags eftermiddag hade flere af denna Stadens ungdom af tjenftebjong: klassen begifwit fig i båtar utåt sjön, för att, genom segling fram och åter bereda sig ett nöje. Sjön war, anseende till den då herrskande blästen mycket orolig. Den ena båten, som inrymde 8 personer kantrade och i ett ögonblick wore de alle: samman på branten af fin undergång. Det öfriga sällskapet af de seglande, ffyn: dade nu få fort, fom möjligt till de oc lyckliges räddning, och derwid anwände. isynnerbet Drengen Carl Dahlberg all möjiig ansträngning, få att han, med es gen lifsfara, lyckades att rädda 5 af de drunknande. Twenne pigor och en 10:å: rig gosse kunde ide räddas, utan blefwo wågornas rof. Den ena pigans lik tråf: fades om aftonen samma dag olyckehån: delsen timade; men de andre begge liken igenfunnos ice förrän dagen efter. Ånfrligt wore nu, om denna sorgliga olycks: händelse kunde wäcka fasa och fruktan hos alla dem, som i sin obetänksamhet, skulle ännu wilja wåga ett försök, att gäckas med wågorna, och att Wederdörande wil: le allwarsamt förbjuda all segliag, bäde I och utom hamnen af sådana personer, som ide hafwa tillförlitlig erfarenhet seglingskonsten äfwensom att Föräldrar och Husbönder wille hafwa noga tillsyr med fina barn od) tjenare att de icke ge: