Helsingborgs-Posten – 25 april 1840, sida 2

förligt större skala, och de otaliga serski da nyancerne i lågorna alltsom de, i må af tillgången på näringsämnen, rasa 3 hwarje punkt starkare eller swagare, skin ta förete en högst beundranswärd anblidhy Tidtals höres ett doft brakande: deta hy något stort kolbleck, jom lossnat från wå garne af ett bland gallerierne och nasj störtat i bottnen of eldswalget. En stal kolswart röfpelare uppstiger ur djupet osfn då den hunnit höjden af de 14 gallerie ne, fom nu utgöra mynningar för li många eldfloder, genomtränges den af l gorna och långa ormar af eld flingra g nom densamma i alla riktningar. Ser fot högre upp kasta twenne djupa scha ter, ledda ända ned till grufwans botte wäldiga eldkolonner högt upp i lufte Stundom afstannar den ena eldpelaren hele twärt, hwaremot den andras häfticsn het ökas; det tyckes likasom lågorna t fade ett ögonblick: ect uthallande höres och i nästa minut frambryta i ur andra schacktet blodfärgade, wilda, ri tande fom wille de spränga hela berg i luften. Tusentals menniskor omgifn natt och) dag det brinnande swalget. I nu den 20 rasade elden med oförminst häftighet, od) man såg ingen annan u wäg att dämpa den, än att ditleda e närbelägen å, hwarmed ända sedan e dens utbrott talrika arbetare warit fy: selsatte och hwarmed man hoppades ti nan fort funna komma till rätta. 6 medlertid, skulle man och härigenom Fur na lyckas helt och hållet släcka elderss hwilket med den utsträckning den wunn är högst twifwelaktigt, få år dock skada om .