(Jnsändt.) J en Stockholmsk Tidning föres den hagan, att ingen welat difiinera ordet erwil, hwilket wid en sann difinition Mute förlora allt det förhatliga man we: Hr tillågga denna term, Jns. tar sig härmed friheten definiera de termen Serwil och Liberal, hwilken finitton blifwer helt annorlunda, ån par: rna definiera dem sjelfwa. En Serwil definierar fig sjelf såsom en unningens och rättwisans förswarare, men Å.Liberal såsom en flögns och upprore: gedikant. En Liberal definierar fig sjelf som en sanningens, rättwisans od) fri: VMrens förswarare, men en Serwil såsom Despotismens Legohjon. Jns. definierar Serwil, ware fig Tid: ig eller Riksdagsman, såsom den, Mbvil: förswarar och förfäktar alla Regerin18 åtgärder, lift och olikt, ehwad de rättwisa eller orättwisa, nyttiga eller nådiga för samhället. ARiberal, ware fig Tidning eller Niksnsman, år den, fom klandrar Eegerin: h för alla ätgärder, ehwad de åro rått: .sa eller orät twisa, nyttiga eller ffadli: MM för Riket. Erempel: Statstidningen år serwil, Af: behbladet år liberalt. Ulpsykologiskt rön: En serwil fan hafwa pe bufwud od) goda kunskaper; men P år Egoist. En liberal fan likaledes i ma godt hufwud och goda kunskaper, tån han år ide mindre Egoist. Rorollarium: En serwil duger ide, e: an han år utan karakter och fofter: ksoskänsla. En Liberal duger ännu min-. id, emedan han lotsar fig hafwa både —