Helsingborgs-Posten – 24 mars 1840, sida 3

sgåfwa, nämligen en Solitair of flera tus sende Guldens wärde. Utomordentlig händelse. J The Lancett för Febr. 1832 berättar Dr Hoare i Warminster följande håndels fe, fom, få otrolig den ån synes, dock be kräftas genom Prestens, Hr Colstons swittnesbörd. En Mad. Higgins, förpat: tarehustru i Sommersetshire, war moder för 3:ne döttrar, men ingen fon. SHZens nes man, hwilken önskade en fon, swor i förbittring öfwer fina felslagna förhoppse ningar, att, derest det nästa barnet åf: wen blef en dotter, skulle han alldrig ta: la ett ord med densamma. Husirun Stef också i grossess för 4:de gången, och då förlossningen nalkades, förnyade han fam: ma löfte. Til hans stora öfwerraskning och förtjusning föddes en fon, och ins tet inträffade, fom kunde förminska dens na glädje, förrån barnet begynte tala. Då anmärkte han till sin stora sorg, att gossen, oaktadt han gerna och ofta talade med sin moder, sina systrar och hwarje annat fruntimmer, på intet sätt kunde förmås att tala ett endaste ord med fin far eller någon annan mansperson. Dens na befynnerlighet hos gossen fortfor intill hans 30:de år, då fadren dog. Under hes la denna tid hade denne hwarken med hot eller goda ord kunnat förmå. honom att tilltala fig och af annat manfolk has de han knappt talt ett par ord med twene ne. Men fadren war knaxrpast död, förre än han talte obehindradt med alla utan afseende på kön, och ännu oermed fortfar. Presten, som bekräftar sannfärdigheten häraf, berättar, att han likaledes ofta uns der de 30 åren sökt förmå bonom att tas la, men förgäfwes. Mannen berättar sjelf, att han som barn hört sin faders ed omtalad. Han är för resten en upps lyst, förståndig ung man, och har ständigt