mer an fyra och em pvalsf mitutolldet 912 —44:4 17 1 3 m daler Banko, oderäknadt dei öfrige Kongl. och anser de äskade lönctillökningarne ochskreterarn Propositionerne begårde anslag för Folk pensionerne, såsom ett försök att pröfwaRåd blif underwisning, Myrors uttappande påNationens tålamod, ett gäckeri med den Departer Gottland, Calmare Läns fördelning, Landt-sallmänna förlägenheten. Dessutom yrkarLandtför staternes löneförhöjning SCc., fom ide o-ljag en werklig nedsättning i folkets frat:fdito, en petydligt dfar nyssnämnde summa. — För tebördor, i likhet med hwad jag haft åslfamt en att i förewarande fall förftå fin Negeslran yrera wid ärfrillige hår. ingifne moslÖeneral ring, behöfs det sannerligen, att taga tioners remitterande, hwarwid jag ger fö-T Slottan sitt förnuft till fångar! Ty med ert frittlretråde åt den fom föreslår de perfonel: Sjöförsr bruk deraf synes det, åtminstone för migsla skatternas afskaffande, nemligen föydds Föredrag omöjligt. — Då jag är öfwertygad, att afgift och mantalspenningar Sc; ochsgens Rå en hwar af mine Bröder, tager kännedom swill slutligen förklara, att om ån landetsAtt tre om den Kongl. Propositionen i alla desssställning medgåfwe de förhöjde anslagens Departe delar, synes det wara öfwerflödigt att hår sbewiljaade, hwilkket dock ingalunda år hån:IFets AA upprepa och wederlägga dem. De wedersidelfen, wore det ändå icke rådligt lemnafdrages. lägga fig nog sjelfwa genom den allmånt dem i nårwarande Administratörers hånsfMlutes fr fända omständigheten, att om folket fort: fder, få långe samma system fortgår som sifware farande skall utgöra lika höga skatter som hittills, ty erfarenheten har lärt of, att i1:0 At hittills, följderne owillkorligen måste blif-Ihusbällning med Statens medel icke är F.) utst wa en tilltagande fattigdom med alla dernuwarande wederbörandes swaga fida.s ITull: oc af härflytande bedröfliga resultater. Chefern. wis härför behöfwa icke sökas långwäga. Stockholm den 48 Februari. Ut-Att Kor Erfarenheten påtwingar dem ocmotftändes nämnd den 8 dennes til Hfwerfte-Löjt-lg0n Pligen wid hwarje mindre god skörd ellersnant i Armeen, Majoren wid Wendes Regerin mindre goda konjunkturer, då hela pro: UrtilleriRegemente, N. G. Thestrup. resor (4 winser komma i den clyckliga ställning,, — Förslaget till en förändrad orga: Hels att, utan Statens mellankomst och barm: nisation af Stats:-Rådet innehåller föl-termidd hertiga menniskors allmosor, dess fattigasjande förändringar: 1:o Att StatssSc-lett styck befolkaing (fom ingalunda år den minsiikreterarne skola upphöjas till föredraganslatt en talrika) antingen måste emotse hunger ochde Stats-Råd med säte i Konseljen och Bönder elånde eller och utwandra till andra orter, rådgifningsrätt uti alla Regeringsärender. le på he för att söka uppehälle för sitt usla lif.2:0 Att SFuftitie:Stats-Miniftern skalll köring, — Hrr Petre och Wern hafwa i Borslupphöra att wara Ledamot af Hdgftefdenv fom gare:Ståndet uppdragit en fann teckning Domstolen. 3:o Att Hof:Kanflecs-Emz hufwud af detta förhållande, fom dessutom Heflagsfbetet skall irdragas. 4:e Att werkstäl-skrossadt, ligtwis för ingen lärer wara obekant,slande magten genom en särskild Stadga ter afled hwadan åtskillige motioner, åsyftande lin: skall bestämma den närmare fördelningen dring i eller förenkling of follets ffatte: af ärenderna Departementen emellan. bördor, få wäl wid föregående Riksda-5:o dels att Departementå-Cheferna fo: utnå gar som nu blifwit wäckte; men förmod-lla föredraga och expediera alla ärenden storer C ligen ämnar Regeringen dem alla ett li-Irörande befordringar, afsked m. m. tillFriis i fa öde: att blifwa utan påföljd. Ty att och ifrån Embeten och tjenster inom de Mörck i tala om landets nåd för en Regering, Werk och Stater fom under Departemenat Mit som endast der fer förkofran och wälstånd tet höra, dels att Departements-Chefen laniet i i alla afseenden, det år att predika för må omedelbart till wederbörande expcdicesiter, att pff öron SLiLdes jönar det ej månan! ra föreskrifter och erinringar om wWwerfsltorps fi