rades till Lagutskottet. — Från Ridder: skapet och Adeln woro ankomne åtskilligeK Protofols-Utdrag atföljde af Grefwe Anc-sar karswärds motioner, få wäl de fom blif: wit till Utskott remirterade, fom de hwar: å remiss wägrats, hwilka upplästes. Med anledning af Motionen N:o 1 uppläste Zweibergf ett Förslag till Statsfördelning, med uteslutande af Hemmantale:råntan, hwartill Kihlblom afgaf ett sktiftligt an: förande och som af Ståndet antogs och remitterades till St. Utsk. Prot. med Motionen N:o 2 remmitterades till jam: ma utskott. — Grefwe Anckarswärds2 Motion N:o 3 rörande kontroller mot so mägrad sanktion å R. St:s förmodade ju bestut om upphörande af SHemmantals-1Y och extra ordinarie räntan, hwarå remisslst wågrats af Ridd. och Ad. föranlät Hans fu Janpsson till det yttrande: att ban, som iti med uppmärksamhet följdt den nu uppsn lästa motionens innehåll, ingenting deruti! funnit fom lagligen bordt föranleda wår i gran af remiss, och öfwerensstämde Tala: ren fullkomligt uti Grefwe Auckarswärds åsigter i afseende på folkets Befrattninge: råli och hänwisade till Nils Pehrssons i Boda redan afgifne förslag rörande ned: säättning af personliga Bewillningen. Ta: laren kände wäl, att på Riddarhuset fin nas wäldiga fämpar hwilka tilläfwentyrs önskade inblanda Regeringen i Beffatt: ningsrätten, och ibland kämparne wore Herr Hartmansdorff. Det wore likwist ingenting nytt af den mannen, som Tal laren ansåg handla fullkomligt konsequent, då han, alltsedan han blef SHJof:Kansler, altid föft qwäsa yttrande:råtten; likwisi hoppades Talaren att inom Bonde: Stånz det icke funnes någon Råäf, fom sdkte hindra remifen.. — Johannes Andersson från Calmare Län, yttrade: llatt Hans Jansson redan sagt mera än hwad Talaz ren både kunnat och welat säga — Swen Heurlin förklarade att Grefwe 2Ancdar: swärds Motion wore både laglig och i Anlia mån faijifwen. hwaremot Ridd. w-— 6EÖÄÖÄ AN Ma små