twecklingen af det offentliga lifwet, ej längre äro honom, eller landet till gagn, nungamakten till en illufion? Finnes ett mgången af bemödaaden, som äro derföre att de besegras af majoriteten. så tillräckligt antal offentliga mån, hwilka de af det förra. Der nationen ej Deremot blir en constitutionel Konung be uppbäras af den offentliga rösten, att man fligt interesse följer de offentliga för-kant med folkets tänkesätt, önskningar och med lätthet kunde bilda ett nytt Kabinett, ugarna, der bar nationalfraften duslbebof, allt mipförftånd undanrödjes, ochoch äfwen hafwa suppleaater i beredskap, der för en segrande autokrati, och nationen fänner fig genom dubbla bandsi fall de förre på en sednare Riksdag Full jten mellan statsmakterna är rub-förenad med den dynasti, af hwars lycka voterades af majoriteten? eller oc befinner fig folket i de fördess egen är oskiljaktig. Sedan beror det (Fortsättes.) adierna af fin utwecklingsperiod. på bura nå omen na fin er RAT nteresset för det offentliga och repre-lger , derpå beror wara tigheten af dera , va fe gripit djupare omfring fig, tillgöranden, och i motsatt fall fan man Kursnoteringar. tränat till flertalet af medborgare raxktisk studera skillnaden mellan la volonte Stockhol m den 7 Febr. A och Å nog bild generale och la volonte de tous. 2 46 Bb. 75 d. d.; 11 Ror 44 för att någorlunda skönja det rätta, Detta i fin största allmänhet om ideernas Hamburg 129 6. 67 d. d.; 128 6.900. d. behof och folkets sanna bästa, då seger i parlamentariska förhandlingar, ochssparis 23 13 5. a 23 1n . t. sicht. sig allmänna tänkesättets makt, och deras inwerkan på styrelseformerna och styludeck 103 1f2 6. 67 d. d. mån wilja väljer till fina organer relse-personalen. Ofwergå wi till lm Amsterdam 122 5. 70 d. d. representanter, ej mindre dem hwilna för dagen, oh fråga wi, är hwad om Götheborg den 8 Fcebe. allmänna förtroendet kallar, än an-lofmanföre blifwit yttradt , tillämpligt påsvondon 42 Rdr 90 d. d. om bördens prerogatif anwist sin plats Swerige, få swara wi, att Eleftorsoch! Hambdurg 128 1s4 a 128 5. 90 d. d. t Riddarhus, der förfädrens sköldeUtskottswalen wisat majoriteten inom Riks ——— —— n påminna om en förgången tids före frånden , och swårligen fan denna waras Jnpaserade Resande den 8 Fedruari: af uppoffringar för det allmänna. annat än majoriteten inom sielfwa natio-Sp :ske Coureren Mengell; Uutpasserade:id. tänker fig ej gerna rättigheter ifole-Inen, Men wi upprepa, man fan ej på A Murgandidfkelr Schack; Sw:ske Uns från skyldigheter, och den wackraste förhand, utan först efter fulländad were derstdjtn. Pählman. är den att resignera under striden ssamhet på det representativa gebitet, afads n enskildt och allmänt interesse. Påjra, om la volonte de tous? är la deraf föreställa wi of, att den all:lvolonte generale, Detta kommer Ut: a wiljan swårligen fan jäfwas af delffottens oc Rifsdagens werksamhet att af: åf, fom skulle wilja åberopa murknagöra. Blir förflaget till reprefentationsmentsbref och det sekelsgamla dam förändring öfwerensstämmande med det förs så de tomma hjelmar och harnesk, som slutnas, det närwarandes och med framtinågon fyller. Owad fom är fä-ldens rättwisa fordringar, blir behörigt af: är att de ej böra till paraden eller seende fästadt wid alla de interessen, fom jons-tjerften. Häraf följer, att den innna wisjan bryter sig wäg i trots skilda anspräk och föråldrade fråndsgativer. Blifwa werklighet oh fans fan den allmänna wiljan endast tre ntationens fföte. Ombhågnad af cononella former winner den laglighet, on och realitet. De tidsföreftålhrins fom ej ega makt att göra fig gällanega ej beller hwarken lifskraft eller ighet. Det concretas rika werld lem då en gång de förnuftsenliga former r andens organisationer, och proban eras sanning. Hwad som stannar wid ig och skenfager abstraktton, är utan else för lifwet, och fan På fin höjd rera pamflettskrifwaren, då han ny Yr samhällen. Matt att göra fig gål, och genomdrifwa sina åsigter erfor för att blifwa en tidsmakt. Folkrentationens och den constitutionella mo ens natur innebär, att nationens tan arundlaasensia mäa AM med ATINDe ——— Kungörel se. Genom friwillig auction, fom hålles å stället Thorsdagen den 20:de dennes klockan 9 förmids dagen, läter Skomakaren H. J. Brinck försälja sitt lösörebo, bestående af silfwe:, koppar, tenn, jern och blecksaker, fång och linkläder, möbler och trädwaror. — Wid samma tillfälle försäljes iems mål ett f. d. Handels:Bothålaren C. B. Shar: lind oe Joh. tl ssansdg massa tillhörigt Silfwer: Fidur, Helsingborgs äro fosterländska, skingras de abstracta the-l Radhus den 8 Februari 1840. por oriernas dunstbilder, fom förespegla en Borgmåstare och Råd. samhällslycka, hwilken är hwarken corpos Kungdrelse. i rationers eller individuers, utan en wiss beh Sale Pennes muinje ide ert ned 117 Å . Å 4 : j : utly o en 0 el sanhalstkger cken tomten här i staden under N:o 223, så rens och de lägre samh nad ( ca söeråttas uppå derom gjord begäran Tisdagen intelleftuella rifedomens och den materiellalden 3:dje instundande Mars klockan 3 eftermids fattigdomens) rättigheter uppoffrade förldagen ytterligare auction å samma fastighet, då penningen, för förmögenbets-artftofratien, den försaljes för hwad högst derför fon erhållas. substitueras ej i folkrepresentationen westraHelsingborgs Nadbus ln 8 Februri 1840. Europas abstractioner i stället för flera 5 i A rent nationella elementer, fom förefinnas Som wid auction den 4:de dennes å Handlans — inträffar ej allt detta, utan motsattsen, den A. T. Qwidelii concursmaha tillhöriga hus då bar Riksdagen öfwerträffat nationensså Stadstomten N:o 240 hår i staden antageligt wäntan, och oppositionens man äro hifto-lanbud ide skett, få kommer uppå syslomannens riens. Wi hafwa såsom en hufwudfrågaji boet derom gjorda begaran, ytterligare auction framställt reprefentations-frägan, derföre att å ofwanberörde hus förrättas på stället Måns RI dagen den Nionde instundande Mars klockan 3 att samtiden fästar få stor wigt wid ensettermiddagen då det försäljes för bwad derför förändring, utan att ännu wara ense med högst bjudes; Beskrifning å lägenheten finnes att fig hwarken om pyrinciperne för de såsom stillgå hos få wal Syslomannen fom auctionsoumbärliga ansedda nya samhällsformer-kammaren. Helsingborgs Rädhus den 8 Tedrus na, eller långt mindre om defas artifula-Jart 1840. Å tran om he önskifsda momenterna afen fc Boramästare och Råd. ——k————————— ————