Revy af Sweriges förnåmsta Tidningar (Forts. från N:o 105) Men det åride endast det redliga, fan: ningsälskande, fosterländska nitet, fom ut: märker Dagligt Allehanda, och beftåms mer def wärde. Ty om ide en motfmwa: rande förmåga fanns, är det icke nog, att mena wäl. Men der gifwes ingen Tids ning i Rifet, hos hwilken Logiken få fö: Ott At denna förmaga, Jjom yos Dagl. Allehanda framstår få öfwerlägsen, och i: synnerhet inom det juridiska området. Jns. beder i nämnde afseende läsaren få sta fin uppmärksamhet på ett wigtigt Ju: ridiskt mål, fom i slutet af sistlidit år dragits under Dagligt Allehandas granftning, Det år i denna granskning, fom Dagl. Allehanda uppenbarat fin flora di: alcktiska skicklighet, det will säga, för: Hal reträdeswis både hyllas och tillämpas. måga att tillämpa logiken på ett särskilt Det finnes månge Tidningsläsare i Swez)fall och resonnemang. Ty stundom ligga rige, till och med bland den så kalladeskontradiktionerna få fördolda, fom precipis bildade klassen, fom ide weta, hwad logikserna under en snölawin, eder en flod un: år. De funna wäl hafwa hört omtalas, der en bräcklig is. Så war förhållandet att logik år förnuftslära, att menniffan är ett förnuftigt djur, och att efter hon år förnuftig, få år hon och logisk. VWisserligen Pan en hwar, fom ej år alltför wanlottad, genom tanfedfning bringas dertill, likjom alla de funna lära musik fom hafwa gehör. Men ändock finnes in: genting mera allmänt i Swerige, än att icke dlott Tidningsuppsatser, utan till och med handlingar af officiel natur äro wu: äfwen hår. Med al sosismens konst ha: de Domaren sökt gifwa skenet af råttvi: ja och laglighet ät sitt Domslut, men med! logikens wattenpass utmärkte Dagl. Ale: handa de icke genast i ögonen fallande fe: len. Och Dagl. Allehanda upptog iem: wäl alla möjliga inkast, wederlade dem, och förde fin bewisning till det refultat, att från hwad synpunkt man ån wille be trakta Domslutet, stridde det mot både tan logik. Man har en anekdot om enlpositif och naturlig rått. ung Domare, fom i ett inweckladt mål Att wara en god logiker, innebår alt: hade författat en Dom, om hwilken en sså en stor sak, nemligen den att genom annan fade till honom, att i Domen fun-IMutjatfer funna urskilja rått från orätt, nos wäl citationer ur allmänna lagen soch sanning från osanning: men om rått: och författningar, men att der fanns insWijans och sanningens helgd bör wara gen logik. Wid detta uttryck spetsade den menstlighetens högsta mäl, om deremet unge Domaren sina öron, tagande på sofisteriet gar ut på att bedraga menfts fig en satirisk min, och fade: Logik! will ligheten och qwarhalla den i mörker och du ock bafwa logik i Swenska Domar? willfarelse, få fan deraf dragas en flut: i Når den andre då inwände: du måtte ejssats, bwad hög ständpunkt Dagligt Alle ver weta hwad logik betyder, öfwergick den handa innehar, om eljest Publicismens sdetsattriska minen uti en ganska fnusförnuf: ändamål bör wara, att ide blott under: tig, hwarpå han inwände: Zror du cj, rätta nationen om wissa fakta, eller werf:1Da att jag wet, att logiken år en balk i Roslfaker, utan äfwen om deras sanna förhål: Mag merska lagen? Men du skall weta jag slande till nationers anspräk, att blifwafför år ingen lärd pedant, utan jag dömmersbehandlad med rättwisa. a ; f-lder icke, att man ej känner logiken; men ! wertygelsen, att det år icke Latinet, som det betyder, att äfwen logiken fan mip: Jurister borde studera och examineras u-brufag, säsom allt annat godt i werlden. tt, utan det år i logik, psykologi, och den Men sofisteriet bäfwar för den sanna los nad liner förd Del af antbropologien, fom angår mennigikra, såsom ljusets fiender för sanningens ra nela