wisa till Förf:s utredning of ämnet. fe wen torde förtjena att behjertas, hwad ban säger om Crediten p. 130, om den Bagersta hypothekslagen p. 134, hwilrken förtjenar efterföljd hos of och tillfredåftåls lande synes böra häfwa swårigheterne mcd de s. k. tyfta förmånsrätterne (de behöfde nemligen blott wara införde i dylika hypotheksböcker) — samt om Banfer, p. 22, deri mången famwetes grann Riksdagsman torde finna anwmwids ning att bedöma de steg fom ånnu böra tas gas, medan ännu tid år, för att förfås fra realisationens bestånd och afwända faran af wåra för långt drifne priwats bankers fedelsemisftoner , i hwilkas regles menten årffiligt behöfwer rättas. Men det anförda torde wara nog, för att baf: wa fästat hwarje patriots uppmärksamhet denna lilla skrifts få wigtiga och mång: sidiga innehåll. Etrllen år lätt och underhållande, fast den kanske ännu ej wunnit nog stadga od) jämnhet. Då dock skriften synes was ra ämnod för den större allmänheten, fan man ej undra, att den wetenffaplis ga methoden ej blifwit strängt iakttagen. Den egentliga mot skriften gjorda an: märkningen, fom synes ega någon grund, år den, att innehaller ej fullt motswarar titeln; — den likwäl fom något känner till wåra näringars historia, skall dock derur igenkänna flera drag, ehuru författaren i synes hafwa wågat med uttryckliga rd skildra missgrepen derutinnan. Når Förf. wunnit en mera sjelfständig fråll ring, tyckes man oc funna hoppas ett enare spräk äfwen härutinnan. Dixi. bBo)T ssss3(.