Helsingborgs-Posten – 4 januari 1840, sida 1

Krafdes den att alla länder wisa Werldsbetydelsen af folkens bud? — O, jag will ej tadla, will ej prisa, Men jag ser i häfden Herran Gud! — Skuggbild, bort! Se, tidens öga flammar, Sprider wårar öfwer jorden all; Jfrån kärlek den och frihet stammar, Och def mål är — despotismens fall. Styrande de styrde nödgas akta, Blomman wända bladen mot sin rot. Jag will tiden njuta, ej betrakta Detta blod, fom droppar kring def fot. Njuta tiden! — Som den framåt swingar, Sfjuta ständigt nya krafter opp; Seder ändras, prosan sjelf fär wingar; Gamla minnen myntas om till hopp; Former falla, tusen andra Wera; Lif och anda wilja framåt jemt; Konvenansen, med fin utanlera, Jagas bort af nya tidens skämt. Lyft dig, tid, mot ljusets fria trakter, Lyft dig upp, med slägtet i din famn! Du betraktas utaf högre makter, Ljus och sanning ropa dig wid namn! Foll bestämmelsen utaf dit höga Jne lif: dertill du kraft har fätt! Haf, som dagen, du ett enda öga Men för frihet, ljus och sanning blott! Rdd. — pr —