utbad sig att få göra sin visit hos hen ne och låt anmäla fig bos familjen RP der Aurora war barn i huset. Fröken MP malia R war twenne år yngre ÅN Aurora, och hade af naturen erhållit t ännu mera intagande utseende. Då Bruks patron C gjorde fin visit, blef had ännu mera intagen af Amalia ån förut af Aurora, och hans böjelse framträdd alltför synbar, för att ide fåra ÅAurora Men med otrolig sjelfbeherrstning deld hon fin harm, fortfor att wisa fig älfks wärd och wänlig, med mycken finhet och ledighet. Wisserligen smög hon emellanås på fin kammare, för act andas ut; me hwad andar, fom der kämpade i henne själ, det wet ingen menstlig warelse. Hen neg by mar förwandlad, hennes ögon an strade, når hon återwände till förmatetd det såg en piga; men i samma ögonblies bon inträdde till sällskapet, hade bennek läppar återtagit sitt lugna, förbindligs leende, hennes öga fin milda eld, bell hennes uppsyn sitt behagfulla uttryck a den noblaste artighet. Amalia gaf henne icke efter i förmåg att underhålla och intressera den wårde rade gåsten. Hon war likwäl mera häfs tig och nägra gångar tillåt hon fig täm ligen satiriska utfall emot Aurora, hwil lamod och med en wänlighet, fom få lil tet syntes sötsur och tillgjord, att den li wånade den öfriga familjen, bwilka båt! tre kände hennes heu jeder i hwardags Dagen efter Brukspatronens besök måddomen tilltog och nu wisade fig Aurora! såsom en outtröttlig wäninna; bon wakal de natt och dag, och då Brukspatronen giorde en förnyad visit, gaf hon sig knapp tid att lemna den sjukas fång för nägre ögonblick. De få ord hon samtalade mer Brukspatronen, ingäfwo honom en werk lig wördnad för hennes hjertas egenskal per. Han kysste hennes hand och hon