a på en ny från Chili härstammande, för C——L—2 — — — vn LJ nn nn nn on — oljeslagerierna begagnelig planta, bwarmed man fölidne sommar för första gån: gen uti SBårtemberg stort anställde för: jof, hwilka synas utmärkt lofwande, och för oss är denna nya aquisition så mycket mer fågnesam, fom plantan är enärig, och synes hafwa en snabb wärt, få att den wisst bör trifwas hos of. På ett Konun: gen af Wårtemberg tillhörigt gods befåd: deg, i början af Maj, omkring 5 tunne: land med 12 skalp. frå på tunnelandet, och de gafwo, wid slutet af Augusti, af :tunnelandet 832 skålp. frö, hwilka lem: nat 152 18 precent af en olja, fom år den yppersta man ännu känner till mat, för urmakare och isynnerhet för Flådes: — SAR Fr skastning. Fröet afskiljes ganska lätt, och — 2— — fabrikerna, der den skall wara utmärkt förmånlig. Flera, som anställde försök i mindre skala, fingo 50 proc. högre af: man hyser om denna planta de bästa för: hoppningar. Den enda olägenhet man bittills känner, år att denna planta, ut; sitt wårande tillstånd, på hela tusende steg sprider en mycket oangenäm lukt, li: kasom af wägglöss. Denna lukt kommer af ect klibbigt ämne, hwarmed både bla: den och den wackra klasen of gula blom: (mor i ptantans spets äro öfwerdragna. Men wid torkningen förswinner denna klibbigbet, äfwensom lukten. St. Tid.) Att filtrera eller rena watten genom affall af ull. Hr Souchon har i Parisiska weten: sskapsakademien berättat huru han, under P , ) J det ban gjorde fina försök att färga ull med Berlinerblått, gjort den obferwariv: Inen, aft då watten silade sig genom ett j lager af ospunnen ull, af wiss tjocklek, framkom det alltid fullkomligt klart och sfärglöst. Detta rön förde honom på den tanken, att begagna ull till filtrering af sorent watten. Försöken lyckades också, smen blefwo allt för dyra, emedan ullen d ) snart blef odugltg att benagna. Han försökte derföre att anwända sådan af: dfolls-ulf, fom erhålles wid öfwerskäring laf kläde, och med denna inrättar Ban ans