J Aberdcen Har en Wöeranittis Uppfuls t en alldeles ny Stämgaffel, hwilken ir den egenskapen att ide blott angifwa ton, fåfom de wanliga, utan hwarje iskad ton inom omfånget af twå till e octaver. Detta äftadfommes genom rigel eller skjutare, fom skjutes upp er ned på begge spetsarne, allt efter m man will hafwa en högre eller djure fon. På sidan äro tonerna angif, hwarefter stjutaren ställes. -En man i Kiskaldv (England) bhardres: rat twenne små Råttor (Möss) art drifa en efter deras frafter afpassad mar ia och salunda spinna Bomull, hwari: nom ban förtjenar 16 ssp. Banko om da: n. Äfwen en Hr Agalton i Dunferlin er twenne Rattor, hwilka på små mar iner spinna, twinna och haspla bomull. Ba sistnämnde lefwerera dagligen 100 120 tradar, hwardera af 25 tume ige. Denne Agalton ämnar hyra ett nmalt hus och deruti uppställa om: ng 10,000 sadana små Rårtemafciner, arigenom han hoppas ärligen kunna tjena öfwer 2000 P. Sterl., emedan ns spinnare kunna underhallas med nska ringa kostnad. — Att rengöra smutsiga kragar pä kar. När man nagon tid brukat en desrock, så blifwer kragen wanligen ttig of swett och af håret, isynnerhet pomada deri begagnas, och rocken får snuskigt utseende och en dålig lukt, den ofta blir obrukbar, för att wara dd dermed, äfwen innan den i öfrigt nit bli sliten. Denna fläckande massa I man lått borttaga dermed, att helt rmt, men icke för tjockt lim strykes de flottiga ställena och får torka en Äf dag. Härefter öfwerstrykes limmet d grön såpa och rocken får åter ligga half dag, hwarpå man med en styf ste och bränwin bortager den påfmormassan. På detca sätt blifwer krogen deles ren, utan att luggen på klådet das. Med litet watten och ett warmt ssjern återgifwer man kragen lätt dess ra glans. (Detta recept har för fin ra yuäfta. 55 AAA RA