g, hade ban trångt fig ned mellan et r andra bjelkar, af hwilka det unde lfwet ligger en hel rad, med omfring dt tums mellanrum. Under denna bjelk. Ud befanns nu till ole Höjlands lycka, en icke tornets fördel, en gammal öpp: ing eller källare, fom icke wid golfwets säggande blifwit igenjylld. Nedkommen ri, återstod för honom dock ännu myc: att göra innan han kunde förfåtta fig sfrihet, och endast den orubbligaste wil: Ukunde, med de få hjelpmedel, fången e, öfwerwinna de fig mot hang ft hopande hindren. Först måste han fwa sig ned i djupet, för att komma er den tre alnar tiocka stenmuren; än då han derstädes stötte på ett bjelf: Å, återstod för honom intet annat atr fe ån genombryta sjelfwa muren, Detlättearbete utförde han äfwen, och fom upp mellan twenne utsprång af tornet, det ide war möjligt för stildtwakten, siod mera åt sidan, att i den Folka natten fe honom. Höra honom e ban icke heller, alldenstund fången ällde fin flykt under ett hållande regn, fortfor nästan hela natten. Med en srump, fom ban på något fått wetat ktisera fig till och hwilken han faft-å se wid en byggniang i hörnet af fåft: Mömuren, nedfirade han fig utför den Ena. Öfwer fästningens utanwerk kun Man utan nagon synnerlig swårighet s! sia, och — dermed war fogeln borta. erättelsen om fångens undwikande rresten gick om morgonen såsom löpels enom Chistiania, hwars inwanare ra staror böljade till fängelsetoraet tt se hans widunderliga arbete. Af unga jeruklädning hane han endaft t en enda jernfedja, fom han lemnalss? sig i buren; med hela den öfrigas9 ingen och twevne jernblackar nedfi-jn han sig utför fästningsmuren och a sig pa flykten. Patruller och Trick) hafwa i alla rigtningar blifwit ut: för hans efterspanande, och 300 daler utlofwade ät den, eller dem, gripa den farlige förbrytaren. l U ——