08 wetenskapligt uppställda Theoriern etsuärmare tillämpades pa Sweriges förhå ckslanden, emedan boken skulle derigenor essmedföra större nytta. Författaren ha ttsi denna delen begagnat ett wetenskaplig i:lfpråks men allmänt nyttiga sanninga l-(funna äfwen afhandlas på ett alloaglig Ämera lättfattligt sprak; och wid dess be Jagnande skulle dessa sanningar blifwa se mwycket flarare för praktiske mån, och allt 11å medföra större nytta. Förf. gör en förträfflig anmärkning i sin Juledning, neml. den, att Stats-Efornomien långt mer ån de lärda spraken förtjent art wara föremål för en Afade: misk lärostol, fastän den war nåra att sutwisslas från wåra Akademier. Nyttan bestr icke egentligen deri, att Lärare i Stats:Cfonomien utgifwa Läroböcker i fa: sken, utan hufwudsakligen i den inwerkan spå allmänna bildningen, fom bör åftadkommas derigenom, att CStats-Efonomien sstuderas af alla dem, fom ingå i det ci: vila Embetsståndet. Om hwarje Jurist och Kameralist wore nödsakad att under gå lika sträng examen i Stats-Ekonomien med särskildt afseende på Swerige, som i Juridiken, oc) om ett sådant för: hållande hade ägt rum, åtminftone sedan 1810, är klart, att wåra EStats-Efonomir ska författningar skulle befordrat, i stället!. för att motwerka, det allmänna wålftån: det. Rec. har funnit boken så intressant, att san skulle welat egna åt dess granskning väl Tio nummer i hur stor Tidning som slst. Men fom Förf. widrört ett ämne, ;warom Rec. ofta yttrat sig, will Rec. erom endast meddela några rader med nmodan att Förf. i ett sa statswigtigt mne bestämdare uttalar fin åsigt. Det r, säger han s. 24, en wacker tanke, att ita alla barn ärfwa lika; hwilket också u för Swerige uti projeft till ny Civil: g blifvit föreslaget. Men år wål ett dant lagbud för Swerige nyttigt? Mår edet icke gifwa anledning till Hemmangs yfning i änni mindre lotter ? Och med saf vilka följder 24 — Rec, har ofta wifat, lör t lagen om hemmansklyfnina bordt wå om Ms