——— — ö— Hwarjehanda. I Parallel emellan Gustaf den Andrä och Gustaf den Tredje. Begge buro de samma namn , uppkal. lade efter samma Stamfader, begge 10: Jro de Söner af en Tysk Prinsessa, beg: sge regerade öfwer samma Rike, begge blefwo de wid unga år Konungar, begge woro för stora egenskaper älskade af folket, begge woro store talare och werkade derigenom wid Riksdagarne på frånder: nas beslut. Begge brunno af Kärlek, ej så mycket för egen åra, fom för sitt Fosterlands, och satte den förra i det fedna: res upphöjelse till glans och åra. Beg: ge uppmuntrade konster od) wetenskaper och samlade omkring sig store män, som de belönte. Begge förde krig emot NRyftand och Danmark, begge med åra, ehusru Andre Gustaf med ånnu förre: begge stodo i godt förhållande till Franska Ko: nungahuset, och) begge dogo i fin bästa ålder en wäldsam död för en mordisk fula, begråtna af ett folk, fom alldrig nog fun: nat beklaga deras förtidiga död. Liksom Andre Gustaf drog till Tyskland, för att befåmpa den teligidfa fanatismen, bar ef: terwerlden förmodat, att Tredje Gustaf äfwen hade ämnat draga dit för att best fämpa den politiska. Men då Domen of: ver dessa Konungar utfaller olika, Fan killnaden förklaras deraf, att Andre Butaf hade lika stora dygder fom egenfka: er, men Tredje Gustaf större egenskaper in dygder: äfwensom att Andre Gustaf ade ännu större karakter än snille, men). credje Gustaf större snille ån karakter. Ren att Tredje Gustaf icke blef i alla af: cenden få stor fom den Andre , war an: ingen mera tidens, ån hans fel, efter och ö dar orsaken den, att han ej lydde finl Norbroders, Fredrik den Stores råd, fom :. an fick när han Pnm Ff. 2. Mania c. LL