ekanta, od Kapudan Paschas twetydiga ppförande, hwilken icke hörsommade er: ällna erdres, som redan, afgingo den 23, tt begifwa fig tillbaka till Konuftanz) inopel, men kanhända ännu mer af Sultanens död. Men det tyckes, som om shosrew Pascha och samtlige Miniftror: ne förhemligade detta tingens bedröfliga illstånd i conferensen, i det de genom un derhandlingar med Kapudan Pascha milj beslöja den nu inträffade katastrophen, En Kapidschi Pascha afgick till honom med den förmälan, att samtlige Mini strarne ide hyste någon fiendskap till honom; ja sjelfwa Sultanen Har med: sändt en egenhändig skrifwelse till den: samme och, så godt han kunnat, sökt döl: ja sitt ddeshat till honom. Så stodo an: gelägenheterna, då pletsligt underråttel: sen inlopp, att Kapudan Pascha i egen: händig skrifwelse till Storvisiren Chosrew Pascha tillkännagaf sitt beslut, att begif: wa sig till Rhodus, för att förena sig med Mehemed Ali. Han tillade, att han wägrade emottaga befallningar af dem, fom förgiftat och mördat hang Souwe rån, att han i fin nya herrskares intresse begifwer sig till Syrien och ämnar snart infinna sig framför Constantinopel, förs att bestraffa de närwarande maktägande. Zillika berättar ett Avifo-kepp, att han den 5 werkställt detta beslut och afseglat till Rhodus. Märkwärdigast år i dens na berättelse, att den Fransy ske Amiralen Lalande, som gaf akt på Kapudan Pascha och hade i uppdrag ati icke lemna honom ur ögonsigte, såg Ka: pudan Pascha fredligt aftåga, och till och med saluterade hos Inom, Man uttömmer sig i öicaingar söfwer detta den Fransyske Amiralens för: hållande. — Sultanen år ännu ständigt sinnesluten i sitt palats i gamla seraljen. Han lemnar ingen audiens, utom Chos: rew Paschas omgifning. Härom gå mångfaldiga rykten. underråtteljer från Beirut of den 46 Juni omtala från det blott 25 mil alirån MHintab, i hvars grannskap de båda