cg Man lägger de substanser, fom skol. la. bewaras i uppkokadt brunnswatten, hwar er uti man förut inlagt något jerufilspån för att neutralisera den syrlighet, son ännu kan finnas qwar i wattnet efter kokningen. För att fullkomligt afhalla luftens åtkomst, böra de ämnen, som skola konserweras, alldeles betäckas af wattnet, hwaröfwar man häller ett tunnt lag olja. Glaserade lerkärl äro bäst an: wändbara för detta ändamål. Kött, som Spå detca sätt warit inlagt i sju weckor, hade hwarken förlorat smak eller lukt, soch war lika få godt fom nyslagtadt. Åt: killiga grönsaker hafwa bibehållits på !samma fått, Då man wil begagna wa: tscerna, lutas kärlet åt sidan derwid oljan lätt afrinner. Denna bewaringsmethod erbjuder stor fördel för restauratörer och större hushåll sdå man icke will insalta sall sin slagt. En Barberare i Neapel wäcker för närwärande mycken uppmärksamhet ges nom twänne medlemmar i fin Officin. För nägra år sedan köpte han twenne Baz bianer, hwilka han nu genom mycken mö: da och talamod få dresserat, att den ene fan barbera bönder , matrojer och andra härdade subjekter med temmelig fårdig:bet, under det den andra är öfwad attj iatwåla. Rågra fiskare hafwa nyligen utanför) Havre fånget ett obekant Sjödjur. Def hufwud liknar Apans, och har twenne armar med simmhud emellan fingrarnesd samt ett hwälft bröst; men nedra delen ? af kroppen år fisk. Djuret år 41 fot ångt, och höjde ofta öfra delen of Erop:)2 ben öfwer wattenytan. Fiskrarne ämna ända denna lilla Hafsman till Jar-Jlin des plantes i Paris. Fredrich den Stores sista Hussar, wid amn Johannes Nietsch, firade den 1 Aril fin hundraåriga födelsedag. J socknen Wize emellan Alost och) Ters Å sonde i Belgien finnes en märkwärdig sgar atient, en Juagfru Francoise Seghers, m sedan den 14 Augusti 1838 icke harjrda A CAN a — SMA An VS tas d.