Helsingborgs-Posten – 21 maj 1839, sida 1

illa fom munkarne, då de efter reformas tionen började läsa mässan på Swenska. (Aftonbladet.) — Sedan en käring ifrån Elfsborgs Län, weckan före den 7 April blifwit hämtad till Åsenhöga Prestgård, emedan bon ansågs funna bota halta och blinda kurera siukdomar och lemna förwmarnings: medel deremot, både för folk och kreatur, få uppmanades församlingens innewåna: re wid Sockenstämma d. 7, derwid Ads iunkten Abr. Almen förde ordet, att, cf: ter så godt tillfälle nu wore för hand, begagna jig af den undergörande gum mans wisdom, och beslöts att Falleljefeds tar (budkaflar) skulle utfärdas kring fock: nen, af hwilka en utan underskrift, men författad af en person, hwars stil år känd, har följande lydelse: F morgon Tisdag, d. 9 April, fl. 9 förmiddagen, vinfinner fig alla, fom hafwa hästar, till beftgtning i Åsenhöga, Broddhult, Bons darp, Terestorp, Skattegården, Norre: gården, Byen, Smedsgård, Götharp, Hamelsbo , Djupelsbo, Lidhult, Rack: bult, Uppelås , Kärringbacka, Welebo, Ödb, Pung, Walebo, Runnebo, Hyls tan, Ekhult. Ekhult lemnar dessa lappar tillbaka wid fyran? — — Denna budkafwel gick likwäl icke längre ån till andra hemmanet, der en förftåns dig Bonde fann för godt att qwarhålla honom. Gumman skall emedlertid från Prostgården gjort hwarjehanda utfarter i Socknen och tillnarrat fig i kontanter es mellan 40 och 50 R:dr, utom kläder och matwaror; Socknens Klockare har på de flefte ställen inom Socknen warit henne följaktig. — Detta må tjena såsom ett litet prof på den omwårdnad man i Ac senhöga Socken har om den andliga fårahjordens fördomar.