Helsingborgs-Posten – 30 april 1839, sida 2

tull UJ IÖCTUUTIPDUU uttga, BULL VE IUIA bygga å afsöndrad jord, innthafwa eri att fraffa fig annan platå. Men denn åsigt år förkastlig? Widmark uppgifwer att i Helsingland blifwit wid jomliga Hemman jord-affön dring utan andel i deras utskylder, Till den grad, att der finnas Ättondedelel Hemman, som skola answara för utffybh derna, men hafwa ingen jord qwar. Så sådant förhållande, och i en af fina förri uppsattser uppgifwit den princip för jord afsöndringar, att jord ej må afsöndra widare, än att framsSjemmanet ägd qwar Tio uppskattade tunneland. Widl, mark förstär att Jnnehafware af der portion i alla utskylder. Detta år den wanliga åsigten; men fom derwid blef we mycket bråk och krångel wid uppbör den, har jag föreslaget, att stamhemmanetägare borde frå i answar för hela He manets alla onera, men att liqwiden horf nom och de öfriga emellan borde wara eh priwat sak, få snart den garanti mork gifwen, att begränsning för iord-affön ö dringen till besutenhet wore genom la bestämd. Ntminstone behöfde Widemarläsigt icke antagas för hwarje mindre jor afsöndring, utan endast så wida den upp gick till få stort belopp, att jordafsön dringen i betydlig män minskade framt Hemmanets styrka, att bära fina utskyn der. ; Men en saf, som undfallit underted nads uppmärksamhet, bar deremot blif wit anmärkt af den erfarne Widmar ätt wid klyfda Hemmans köp, borde ( lagfart meddelas, förrän besutenheten föth ut war af Domstolen pröfwad; hwilke likwäl skett. Men det hade ej kunna ske, om cj principen i 1827 års för merir Så felaktia, att Domstolen omditk