lemnat en stark besättning i Segöra ochdigt hwar och en; och) man paåstat Slog dlötsligen begifwit fig till: Saragossa i Sultanen yttrat fin afsigt wara att taga ettin spetsen for 11 bataljoner infanteri och ettsafgörande steg i denna sak. Hårmaransii calrikt kawalleri. Saragossa, fom genom de Diplomater äro häröfwer högst bestöramt van Halens afmarsch till Segura med te och några af de fremmande sändebunsn hela sitt artilleri såg fig fullkomligt ut:lden, hwaribland äfwen Amiral Roussi blottad och hjelplös, skall hafwa gifwit hafwa, som det förljudes af denna an fig. Men man fan dock ej uppaifwasledning, anhällit om audiens hos Sultax någon autoritet för denna underrättelse. nen. PYittills met man ingenting Be: J tidningarne heter det ännu alltjemt, stämt angående denna angelägenhet, mem att Nordarmeen ofördröjligen skall dpp-lemedtertid lemnar den ihärdighet, hwars na sitt fälttag; men ännu har ingenting med Mehemed: Ali fortfar i fina öfwerese blifwit företagit. Espartero war den 71drifna fordringar, Churschid Paschanl dennes med 14 bataljoner i Meanadre och marsch till Euphrar och Jbrahim Paschatsn Ribera med fin diwision i Logronno. —hallt mer och mer ökade fiendtliga ställningsg sen tidning från Madrid pastår, att Re-i Syrien ett widt fält för gissningarnse geringen beslutit att till Baron de Meer Personer, fom tro fig ware wål unde 1 ofwerlemna högsta befälet i Catalonien. srättade, försäkra, att Portens Ministraras Belgien. täta rådplägningar för det mesta hafam Brässel den 45 April. Enligt In-den närwarande ställningen till föremålh dependant år en koalition i werket el S3uru det ån må förhålla fig, år landetemn (mellan de missnöjde Patrioterne och O-tförtroende för Sultanen wishet få stom rangisterne. Deras walfpråk skulle blif-latt man utan minsta bekymmer emotse wa: Återförening af Holland med Bel:-lhans afgörande, emedan man wet, atd; gien under en Son af Hertigen af Orazlhan endast, om det ej år möjligt att py ilnien, men med särskild administration och såärofulla willkor upprätthålla frederd armec. — J Torsdags morgon hafwa fförklarar fig för kriget, och att han städssh sficra upproriska plakater, hwka under handlar blott uti fina undersåtares ini natten blifwit uppsatte på ätskilliga fål:trefe. För öfrigt finna krigsryktena blo len i medelpunkten af staden, blifwit afshos en wiss klass anklang, deremot äri! polisen nedrifne. de fleste personer öfwertygade, att lug England. net i detta land intet ögonblick skall fri London den 43 April. Tidningen sras. Porten träffar emedlertid anftalterk ourir innehåller i dag gynnsamma unslför att wara förberedd på alla händelsessn derrättelser från Ostindien. De Britti:) Alexandria den 16 Mars. Mi uska trupparne hafwa intagit Hyderabadsharrem Bei, Guvernör af Alexandriaså roch Bukhur, hwarigenom de fullkomligen och Boghos Bei hafwa straxt efter PM Åbeherrska Jndus. Amirerne af Sind hafschans ankomst till Kahira begifwik fik Awa underkastat fig Brittiska Regeringen. dit. Enligt ett rykte skola anstalter hår Sir Henry Fane förblifwer i Ostindien städes widtagas, för att förebygga eh soch behåller Öfwerbefälet öfwer hela ar:löfwerrumpling å Englands sida; ty emi meen. dan England begär tillätelse för 606 Tyskland. man att marschera genom Egypten et Från Posen omtalas upptäckandet afEngelske Konsuln förklarat, att Englam ylen hemlig förening bland unga Karholislåmnar för hwad pris som helst att gå Åäker, fom bade för afsigt en fullkomlig re-nomdrifiwva Handelstraktaten, få har PP form af Katholicismen. — Hannower har schans misstroende blifwit wäckt, och mam forbudit fina undersåter art besöka Thö-lfåtter Boghos Beis kallelse till Kahirss sbingen. härmed i förbindelse. — Man omtalaf Orienten. en ny od) tämligen betydlig konskriptiond