ordt anläggas. Ett stycke derifrån, AM Rattegatt, skulle kanalen börja gå förbi i hHallarne och en det af Helsingborgs stad 3 och sluta i den nu warande hamnen, der ask kanalen hade sitt utlopp. Lika litet som m det nu betalas någon Dansk tull för ded fartyg, fom från Sundet eller Öfterfidai imtöpa i Helsingborgs hamn, hwilken lig ger innanför Kronborg, lika litet kunde det behöfwa att betalas någon för dem fom inlöpte i kanalens myning från Kate tegatt. Det egentliga Sundet passerades ecke och når ingen Dansk tull Fan begäs ras för de skepp, fom gå till eller ifrän Sfterfjön genom Troflhårtes och Göthafs kanalen, få kunde icke heller nägon fådank tegåras för dem fom gingo genom Hells lingdorgs:fanalen, och der större ellens mindre afståndet från den gamla tullstacs tionen Helsingör fan ide werka på rättså frågan. — Danmark bar uppfört tull it hus wid wägen mellan Hamburg och Lå beck, och Danmarks rått att taga betalib för det att dess territorium får paferase fan icke sättas i fråga , fastän urminnet häfd finnes på att få passera den dålig wägen för intet; men deremot kan ickt heller sättas i fråga Hamburgs och Li becks rått att undwika den dyra wäger soch gå en annan, hwilket och redan int träffat. — Alldeles få firhåller det sis med Sweriges rätt, att genom en kana swid Helsingborg, undwika den dyra siäå wägen på Danska wattnet. Det kunde wäl hända att Danmarh wille hindra passagen mellan Saltholmes tsoch Amager, samt der i stället taga tull men då återstår Flintrännan på Swensk Ifidan, få att det Danska wattnet, på iri vitet fått behöfde anläpas, och kunde bog fering8-farryg der blifva af stor nyttd intill dess hwarje större fartyg, utom me segel, framdrifwes genom något maschi neri, hwilken tidepunkt torde wara när mare ån mången tror, Men ide blo Sundska utan äfwen alla andra Natic ners fartyg kunde begagna sig af denm ) kanal, för en wida mindre afgift ål