ISokhanyels-nnoaser. Til sudkription anmales ett historiset arbett med titel: Katholsta Ligan o ch Huguenotterna. Ämnet ti hör en brytningsderiod, med wulkel niska krafter och milda strider. Stlildringen al slöjar lifwet och bildningen i ett Katholskt land der Protestantismen förgäfwes kämpade för fil existens. Man ser en minieturbild of den Kor striden i Europa och af den oro som fattat fam tidens sinnen. Renare, friskare elementer till e reformation funnos i Tyskland, men Set djupam förderf, fom angripit den sedliga kraften bo Franska nattonen, lemnar oss nästan tröstlös! mid anblicken af en reformations undergång) det land, der en allmän teckning af Hofrederm och det nationella lifwet ndra nog förlorar fig 3 en ehrouique scandaleuse. Denna tid erbjude ingen Kistoria i högre stil; skuggorna falla alltl för starkt; och de politiskn scenerna förwandlal litt i ett skugasvel, der de handlande perjoner na wisa fia fom marionetter, i hwars handling ett slags beslöjadt fatum ingriper. Franska relil stonesfrigen sakna ej fora karaktrerer. Clio ha tecknat namn, fom ej lätt förgåtag. Wi på minna om den markwärdiga Catharina af MA dici med sin sina list och Jtalienska statskonst; d mäktiga och fruktanswärda Guiferne, den släck frie Coligni, LHospital wördnadswärd i åmin relse, fa Noue med fin jernhand, och den heroin ke och med alla fina swagheter ändå starka Hen rik IV. Tidsskildringen saknar således ej ett bioi arafiskt interesse; men diografien underordnar fir historien, och de historisea karaktererna underord: na fig den siranga nödwändighet fom beherrskar händelserna och tiden. Hufwudhandlingen far dtt bortskymmas af detaljerna; men når def jaknas har taflan förlorat fin färg. Wårt be mödande har det warit, — mi säga ej med hwad sramgång — att undwika dessa båda ytterlighe) er. Wårt arbete anbefalle mi åt den gunstige läsal ren. — Subffriptions-prifet blir 4 p. B:ko ar. et. Arbetet kommer att utgöra omkring 30 ark: e2und den s Febr. 1239. Abr. Cronholm, Histor. Adjunkt. Subskription emottages hos I. Torell.