Härmästare mot Turkarne. Men ehwad Herr Hans Ramel lärde något utrikes eller ej, så wisste han dock att förlessa de fångar arma, och derom war frågan. Jcke har Jns. i sin framställning sagt, att fadren Herr Malte Ramel hushallas de illa, fastän Herr Malte sjelf anmårks te, att, få långe Jnspektorerne höllo pinrnaräkning fick han både guld och silfwer, men att sedan de lärt sig att skrifwa och räkna, fick han bara papper, sasom traz ditionen berättar. Men nu må det dock tillåtas påstå och bewisa, att han i wisst afseende war en misshushällare, fastän man af traditionen kan sluta till att han må hafwa warit girig, Ty en god efos nom skrinlägger, eller fom Herr Malte, tunnlägger icke sina Capitaler, utan han gör dem fruktbärande, antingen genom utz låning eller genom fastigheters inköp. Men detta må hafwa warit mannens ens sak; liksom def sons, art förlossa de ars ma fångarna, Det war for landet nyrz tigare, att skatterna amwändes, än att de skulle hafwa legat der ännu; det war dock klokare att förwara dem i fällrar, ån i jorden, såsom månge bland wåra förfäder gjorde, den tiden Sweriges crs porter, liffom nu för tiden Chinas, beral: re8 med guld och silfwer, men ej med utbyte af andra waror. Men ånnuidag göra Lapparna Swerige en obeskriflig Taz da; i deras bergskrefwor ligger Sala Puf: wergrufwa begrafwen. (Forts. e. a. g.) Jnpasserade Resande: d. 10 Mars,