wid Rhens och Maasfloden; England rus 0 star fig , Rvfland likaledes, så att man kanste fråga: Herre! hwad skall flutet blifva? Frågan år för der första: ekall Belgien ssi antaga de 24 artiklarne, eller göra morsIn ständ? Antager det dem, år Belgien ins ft nan fort förstördt; går det motstand Mali o. det sannolikt med wåld twinaas dertill, ech se hwem fan då beräkna följderna? Wi stafre bår på gränsorna sasom hund och katt midt emot hwarandra, beredde till allt, till anfall eller förswar, dock tror jag C icke, att anfallet fommer att ske från ser war sida, åtminstone icke för det första.sc Belgien. Underrättelserna från Bråfel gå till d. 48 dennes, da ännu ingenting afscende pa den wigtiga frågan om krig eller fred var afgiort, emedan Kamrarne först da: gen derpå skulle sammanträda. Ice hel: ter bar man fig något med wissbet be kant, rörande der beslut Regeringen fat: tat om de 24 artiklarnes antagande eller forkastande, isynnerhet som ryktet att Hr van de Weyer blifwit uppdragen att i London underteckna dem, från flera hall wederlägges. — Bland Belgiska armcen har emedlertid en uppwiglande pro: klamation blifwit utspridd med ofwersl. skrift: Yi äro sålde, men ännu ide ut: temnade Denna proklama:ion år för: fattad på Franspska språket och bufvud: sakligen beftåmd för armeen; en annan, på Flammländska spräket och i samma anda författad, år i flera tusende exem: plar utdelad bland folket. J BHröfel War man den 18 ide utan hfvmmer för folkrörelser den påfdljunde dagen. EM oftoren skulle en folfförjam: samling äga rum på Martyrfåltet. Ett bef i Holländska blad försäkrar art man ömnade ännu samma afton falla Borgar: garcet Under wapen. ö Amsterdams Handelsblad meddelar ett bref från London af den 46 dennes: pwari det heter: esMNan försäkrar, att Lord Palmerfton blifwit mycket missnöjd fer Österrikiska och Preussiska Gefand: 2 Atveta från Brikel, samt att En: —