wa yttrat, att de ofördröjligen ämna be: gifwa fig dit. Äfwen armeens förmwalt: nings-officerare skola hafwa erbållit or: dres att till den 1 Februari infinna fig wid gränsen. En Tysk tidning förmäler att den 28 Januari en telegraf underråttelfe skall bafwa ingått til Frankfurt, enligt hvvil: fen Marskalken Soult blifwit af Konunz ninämnd till Konfelj:profident. Belgien, Bråfekden 26 Januari. Belgiska armcens styrka wid Holländska gränsen utgör i första linjen 40 bataljoner infon: teri, 36 esquadroner kawalleri och 7 ba: terier artilleri, tillsammans öfwer 50,000 man. Armeen skall wid slatet of måna: den genom de permicterades och Milisens inkollande räkna 85,000 man un er wa: pen, Strisdslusten skall bland Belgiska trupparne på nägra ställen wara så stor, att flera bat ljoner mast aflägsnas från aränsen, för att afhalla dem från att srörta på Holländarne. — Den 27 Januari. Holländarne hafwa genomborrat fördämningen emellan Vouchant och S:t Laurent och Öfswämmat Poldern (uppdikadt och med fanaler genomskurit träsk). Jnwånarne hafwa derigenom råkat i förtwiflan, och man ämnar gifwa dem wapen, för att fer wara sig. Rörande Belgiska frågan yttrar the San, att äfwen han icke tror att Bel: gun fon göra motständ; men om Tyska bundet besätter Limburg och Luremburg, fröer Belgien wågra att betala fin andel i fetden till Holland, men då skulle åter I ettånderne fpårra Scheldefloden och får surdartwinga Belgierne att gifwa efter. Den bår ofvan omnämnda genom: borrning af Helländsska fördämningen wid Be chant och E:t Leurcent har med fem ers watten öfwerswämmat Belgiska Pol: drna S:t Marguerite, S:t Jean och DTarersand, och inwånarne-i dessa trakter bufma den 24 Janu. begifwit fig till Gent ill Guvernören of Flandern, för att of bonomn begära stödd eller tillstäånd att