Helsingborgs-Posten – 22 januari 1839, sida 2

(Jnsändt.) Allting beror på hur det ställes. Denna sats kan bäst bewisas med sempel. Will man betrakta beta stater, så fan wäl ingen neka, art Gustaf den forste emottog ett rike i högst uselt tills stånd; men när han lemnade det, hade ban grundlagt Swerges twåhundrade:å2 riga storhet. Men Carl den Tolfte emots tog det mäktigaste rike på jorden, näst China, men behöfde ock 18 år, innan han kunde hinna att i grund förstöra der. Det är af historien kändt, att Ludvig de Geer emottog de få kallade Roslaggs bruken i ett förfallet tillständ. Man förs rebradde honom sedan, att han fått dem rör allt för godt köp, då han swarade, att, om de nu woro de bästa i vifet, woro de dock de sämsta då han föpre dem. Han utrustade Swerges flotta för twå millioner Rör i silfwer, och war hufwuds orsaken till den lyckliga utgången af 1644 årg krig, samt till freden i Brömsebro, hwilken war wäl ide få ärofull, som Westppaliska freden, men långt nyttigar re för Swerige. Och oaktadt Ludvig de Geer aldrig fit ett dre för fina twå mil: tioner, år hans ätt dot den rikaste i Swerge. Men skulle Jns. dock i denna uppgift wara en ljugare, få blifwer ban det dock ide, om nemligen de Geerska ätten får ut sin underdåniga fordran cfs ter myntwärdets olikhet enligt 1664 års myntfot, samt ränta på Capitalet i j-mt twahundrade år, och med ränta lagd till ränta, hwart tredje år. Det skulle lif: wa en temligen ansenlig summa, hwars till hela Swerges rvårelfesCapital ej lår förslå. Ett undantag will deck Jas. göra i safseende på den framställda satsen. Ty som wi böra tro Fredrik den stores auf coritet, sa gör det ingenting till saken, hur det ställes med Swerges ftatsbus: vallning, emedan han pästed, att Swerge 1. han NEON år arbetat på sin an