UTV IHLH0CWHUTTLII IDIOHCA b)ectJwbf01 ch mindre förderfllig, än en girig adel. Se historien! Allestädes der en Konung eder sin makt ifrån aristokratien, der är det aristokratiens laster, ej monarkens fel, som förstör ett rike: det år adeln fom minskar folkets kärlek för hofwet. — Adeln år hofwets skandal; — def Frys pande och smygande på bakwägar, dess gyckel bakom regentens rygg och def fmis liga uppförande inför hang dgon — åro de orsaker, genom hwilka Konunga-majes stätets glans fördunklas inför folkets öd: gon, och genom hwilka den gudomliga glans, fom skall omgifwa Konungens pers fon , mistar fin gloria. Otäligt öfwer auctoriteternas missbruk undersöker ej folket noga , från hwilken auctoritets wäderstreck missbruken komma, och kastar derigenom på det mest i ögonen stickande föremålet, det hat, som med rätta borde riktas mot mindre synliga och underordnade föremål. Hade icke Franska aristokratien warit få mäktig och få förderfwad, hade Ludz wig XVI aldrig fallit för bilan. Han war nu en martyr för fin adels laster. Påståendet, att aristokratien tager fol: fet i förswar mot kronan är också falskt; ty äfwen utom adel skulle inom England Konungamakten ej kunna öfwerwäldiga folket, fom nu mera bildning och frihetsz känsla alldeles ej i rikedom ej mycket cfs tergifwer adeln. Så långe wäfstolar rös : ra fig i Manchester, få långe smedjehamrar flå i Shisfield, få långe pressen lå: ter fitt breda baner fladdra utöfwer hela (andet, få bar man ej att frukta, det Englands lefnadsfriska hjerta skulle förs : falla i en få lethargisk slummer, att Koz: nungen utan dess bifall skulle funna upps: ställa armeer, utan def wetande bygga fängelser, utan def bewiljande pålägga skatter, och att han skulle få funna förs: Iwaga det, att det skulle motse ett fulls: komligt tyranni och då först begråta de: sobestickeliga hofmännens waksamma ögar på regeringens tillgrepp. Föräldrade: statsmarimer äro ej anwändbara på wår stid. Huru elila är ei fallet fore och ef? ov