nagotr beslut, utan att hafwa arminstone ett halft bifall af Ludwig den XVIII. Det kostade mycken möda, art dhwerty: ga Hertigen af Richelicu, att huset Bourbon skulle wiana en stor popularitet derigenom, att förwandla dödsstraffet uti en deportation till Amerika. Denna fråga förelades Konungen omkring klockan balf ett; men Ludwig den XVIII wille ingenting höra derom. Man hade om aftonen hallit en familjfonfecens, och ty wärr fann Madame la Dauphine nddwändigt att statuera ett exempel. Jag måste tillägga, att, i anscende till meningarnes bestaffenhet, partiernes hetta, och det stora antal af eralterade deputerade, det hade warit swart, att förändra Mar: skalkens dödsstraff, utan art uppwäcka en storm. Hwad efterwerlden skulle hafwa ansett för den stönaste handling i Bourbonnernas lif, hade de deputerades kammare ide förlatit ministeren och da: gen derpå bade kabinettet öppnat en an: klagelje emot Richelicu. Aldrig blef nagon dom hastigare werf: ställd. Hofwet, det royalistiska partiet, fruktade någon rewolutionär rörelse, ty på derna rid förkunnades hwarje fjerde: dels timma ett nytt muwemang. Om morgonen kl. 3 uppställde H:r Roche chouart, åt hwilken Gen, Despinois upp: dragit exefutionen, wakten i Luxembourg. Ungefär 200 man gensdarmer eller we: teraner besatte palatset. Det är hardt att nödgas beråtta, der till och med rojalistiskt sinnade officerare, hwilka iklädt fig weteran-uniformen, skola hafwa bes funnit fig deribland, för att bewaka Marskalken och sjelfwa werkställa döds: domen. Kl. 9 om morgonen steg Ney, si klädd i blå frack och rund hatt, i enl byrwagn. Han hade låtit bedja H:r de f Semonville om en butelj Bourdeaux, ( om han tömde. Storreferendarien ledagade honom till fiakern. Pastorn wid f Saint-Sulpice fatt bredwid honom; twens!n e Gensdarmofficerare suto fram på sin vagnen, Det sorgliga tåget git igenom p uxembourgska trägärden sörbi objermazid Ayran ANS O