warest några fom det synes föga makt:lter och räknar omkring 30,000 man dia åliggande twistigheter hade utbrutit eslfponibla truppar. Blott twå af dessa nellan General Sanjuanena och Natio-lregementer äro kallade till wapen och valsmilifen. hafwa fina depoter i Brägge och Gent. Cabrera, som förut hotade Valencia, Den förut omtalte 3:dje diwisionen af nskränker fig nu till att ödelägga och aetiwa armåen har 4 infanterisregemena olundra trakten omkring denna stad. ter, hwaraf de fleste ligga i garnison uti Enligt bref från Bayonne af den 91städerne i begge Flanderne. Deja 4 dennes hade till den 6 ingenting af wigt regementer skola nu, då Luxemburg är passerat uti Don Carlos högqwarter ilästan alldeles blottadt på truppar, mara Azeoitia. Ett mindre tillförlitligt ryckte schera dit, för att bilda en objerwationga omtalar att Maroto, hwars högqwarterscorps. Under loppet af denna wecka är i Marentin, den 3 obserwerat att 10 wäntar man från Kammaren ett politiskt bataljoner och 500 man kawalleri under meddelande, för att lugna sinnena. Don Diego Leons befäl befinna fig el — Den 14 December, Ett ryckte förs mellan Lerni och Laraga, för att betäckafmäler, att Krigsministern skall hafwa en transport och beslöt att angripa dem. yttrat, att man beslutit, att om Holland Han beordrade Balmaseda att med 4 baslenfamt skulle angripa Belgien , förpvan taljoner och 500 man kawalleri besätta ra fig, men eljest — nemligen om emot dalen los Arcos för afskäta fienden ålförrvåntan Preussen eller Förbundet ffulzl tertåget och bröt sjelf upp med 8 baraljoike låta besätta Luxemburg — lossa ett ner och 6 esquadroner. Den 4 angrepspar skott, for att i Europas syn pros ban plötsligen och owäntadt Don Diego testera emot detta wåld och aftåga. Leon och twang honom att draga sig England. tillbaka till Lerni med en förlust of S0 London den 11 Dec. Morning man. Denna underättelse skall den 6 i Chron. yttrar sig på följande sätt om officiel wäg hafwa ankommit till residen-Euglands förhållande till Frankrike: Det fet wid Azcoitia. Munagorri bibehällersär påtagligt, att wi icke mera få på sännu beständigt fin förra ftållning wid samma fot med Frankrike fom för 6 mås stränderna af Bidassoa, tik mycken olä-nader sedan. Under den försia Canadisk genhet för Carlisterne, emedan ban en: insurrektionen ådagalade det liberala par: sam afskär dem från Franska gränsen. stiet och pressen ect stort bemödande, för Lednaste underrättelserna från Maslatt uppoffra national-fympatien för wån: drid gå till den 6 dennes. J Cortess)Mapen och förbundet med England. Ni tsesfionen samma dag uppläste Generalär det annorlunda, de liberala tillstå öp Alaix en nyss ingången underrättelse om penbart fin sympati för Canadicern ett nederlag, fom General Borzo för:fMan tror i Frankrike, att England, fö -lorfafat ett Carlistiskt band wid Murwie-lart hämna fig deröfwer art Frankrike dfi nldra. Segerberättelsen uppgifwer fiendens wergifwer det i Spanien, nu äfwen wil , förtuft till 400 döda och ungefär ect lika öfwergifwa Tuilleriernes Kabinett uti Bel -lantal fångar. giska saken, men det år en willfarelse I Sevilla har Grefwe Cleonad den ÅEngland bar alldrig blifvit otroget de I December upplöst national:gardet fom handlingssåätt, fom det engång föreskrif i blifwit anbefallt att inom 24 timmar afhvit fig emot Belgien. Daktadt alla p ti femna fina wapen, def General-Fufpecs iiffu ösn ertygelfser funna Fransmänne tor och flere ledamöter af Juntan äro icke hafwa nagon ärcfull grund att war — — .MWD E— — — — — c, tt arresterade. emot of, ite heller äga något föregi a: Belgien. wande att predika ett Canadiskt korstag Am 2s01 en 09 FUFOmFCOY UIOwad Ganadierne sficlfwe angår, få än