ale i Plymouth 46 och i Falmouth 26 (pa: ri:fetitepp); i Medelhafwet äro 31, i öra Westindien 31, i Ostindien 44, widlt dej Sydamerika 48, och wid Nordamerikafl! reelblott 2 krigsskepp stationerade. Frankri er. ke har deremot 21 linjeskepp och 36 fregatter sjon, samt 27 linjestepp och 37 fregatter i arbete på dockorna. England har blott 15 linjeskepp och 19 fregatter i sjön, åttsde öfrige äro blott kryssare och smärre Su: fartyg of 28 till 6 och 3 kanoner. Hela l ilden nuwarande actiwa Engelska flottan nuförer 4078 kanoner. Enligt AMrlas der-äro dessa skepp icke ens fullständigt be: ingwäpnade. Flera linjeskepps ekipager äro 15pa fregattfot, och underdåckåsfanonerne desstill de flesta linjeskeppen ligga på land i ing-England. Öfwer twå tredjedelar af heta fäl. flottan består, såsom ofwanstående upp: nad sgifter bewisa, af skepp utaf minsta Flag: adesen och fullkomligt owerksamma i dessa fusjfruftansmwårda flag, hwari staters öden tan-safgöras. essal Storbrittanniens samlade stridskrafter som belöpa fig nu på fredsfot til 110,000 tom man, hwaraf 50,000 ligga i garnison i wär Storbrittannien och Jrland, 23,000 i var: foftindsien och 37,000 i andra befittnin: rnafgar. ungs Under de sju första månaderne af är ness1838 hafwa 3762 arbeten utgått från ligt Franska pressen. en Det i England fskedda mordanssaget på era den få kallade Hertigen af Normandie il (urmakaren Neuendorff) har wäckt nä ligt got uppseende i Frankrike, så mycket mera fom gerninsmannen Desirs Rousselle fo af nes hafwa haft medbrottslingar. År resli834 war han inwecklad uti Hertigine ttit;( nans af Berry anslag, men flydde till sel Schweitz och sedan till England. Den get förmente Dauphin skall hafwa ett icke obetydligt antal anhängare. — ff JYyÖaNmFAmtYnÖOHTHGO for mon Att ho få —