wafde ware sig genom wål d, list ller förtydning. Wi tweke icke att tsäna det —det äro desse inkfråktningsörsek, hwilka på flera hall fart ch Regeringarne i harnest emot hbwaran: ra, — som kastat misstroendcets brand mellan dem. Ånnu torde likwäl lågan cke hafwa gripit widare omkring sig än tt den fan dämpas. Men dertill erfor: ras den ömsesidigt fasta föresatsen af Ärlighet och öppenhet i handling-sätt, flågsnande af all otidig maktlystnad; adig, åt inter Håll wacklande råttwisa, amt benägenhet att uppoeffra, om icke ättijheter, atminstone en del af Wiljan mte en eflev annan forvorit:ece. Sår ine har man nu i måsgd, och den stersta yckan ligger kanhända just i dem och i de: 8 cillampligbet blott på indumwidualite: n. Se der äfwen ett foster af egoismen! orruptions-Eyltemet år det andra — t werkligt Aqua Tofana, som smyger Ha sent men säfert mördande till samhäl s moraliska lifsprincip. Der wäldet wågar sig fram, der slingrar sig i dess (le förföreljen, fattar sitt offer, smeker, aggar och söfwer det; men sömnen in: bår döden för fjelfständighet och förmåga ädel, på fann öfwertygelgelse grundad werksamhet. Mannen blir af den aste klaslens trälar, ty det år ej mål: t som gjort honom dertill — han har willigt fallit för egoismen, winningsberj ret, lycksökeriet och ställt fig under lfförnekelsens baner. — Men ett folk, n låtit moraliskt enerwera fig, blir det litligt, och buru styra det, når rusect retmedlen förswunnit? Roms häfder; ttna: att folket blef sjelfsweldigt i dens ohn den inneboende moraliska kraften! ynade. Hafwa ej samma orsaker, tj a tider haft samma werkningar? ö En utgrening af ofwanberörde system pafundet att, få widt möjligt år girl. alla Embetsmän amovibla. Hos oss;: er. år allt till8 widare. — Man år esident, Juftitie-CanfMler, Landshäfding, f-Canfler, Polismästare, Protocollist, J COAOHU str Ta-o n Aus — ec