38 EE TUR fll Il Däötfrrtret ELUD. För fina brott blef han dömd till tre års bojor; detta infamerande siraff hade han mål hos Öfwerrätt sökt få åndradt, men förgäfwes. Ru blef han alldeles urftii s nig och redan wid transporten fill der särskilda fångelse, der han skulle undergå sitt straff wisade han sig ytterst wild och fyra man maste föra honom. Den 24 Okt. war den dag, då han skulle iklädas kedjorna och den fangdrägt han för tre ar war dömd att bara. När han då, i sällskap med sina wärdiga kamrater, skulle föras öfwer fånggarden, för att pasåttas kedjorne vd) sedan drifwas ut på arbete, föllo hang ögon på en yra som låg bredwid en trådstock; han fler sig från wakten, rusade fram till yxan, fattade uti henne, swångde henne öfwer sitt hufwud mor de öfriga, fom wille rus ja på honom, samt höll dem ssalunda några ögonblick fran lifwet. Derefter lade han wenstra handen pä trädstocken; först efter tredje hugget war handen fullkomligt skiljd från armen och gwars liggande på stocken. Nu wände TZartenz bad) fig helt kallt till wakten och fade: se der, tag henne och bår henne till Dos maren; nu will jag fe om han skall fun: na ålägga mig att arbeta i kedjor. En ny friskytt. For Fort tid sedan arresterades af pos lisen i Paris en af dessa djerfwa, aför: trutna jägare, hwilka tillbringa fina nåts ter med att jaga — kattor på bhufmwuds stadens gator och gränder. Som en en: nan wäl beställd jägare, war han åtföljd af twenne stöfware, et par stora buds doggar, dem han dreferar till denna jagt och hwilka framburo och nedlade för hang fötter willebradet, sedan de förut bitit nacken af detsamma. Jagtwäskan war redan wäl furnerad. Stekarne hade han alltid funnit afgång för hos krögare och smårestauratörer, och pelswerket utgjorde en serstild important handelsgren. Franska Regeringen har utlofwat en belöning af 36,000 Fr. till uppfinnaren st on fart Haonan. fsom sar hwarte 12