ste utgjorde en sammanhängande ma ja. Jnom potatissskalet, som war fullkomligt oskadadt, men så löst art det lått kunde aftagas, War rent frårkeliesåmne eller hwad man faller potatismjöl, bwitt och wackert. Det bade en fur lukt, men denz na förswann genom twättning och torf: ning. Försök att af stärkelsen tillwerka sprit bar blifwit aaställdt, och försöket yckades förträffligt. Den säkallade för: brännan höll 2:ne grader. Den kemiska process, som potatisen, utan att ruttna, undergått i grafwen, år wäl högst mårf: wärdig, då man tar i betraktande hwad man genom erfarenheten utrönt, att po: tatisen under fortgängen af def odling försämrats i det afseendet, att den nu, utan att ruttna, knappt häller fig till wåren följande år. Ett annat märkwärdigt fynd har man gjort wid nämnde fabriksanläggning, men inom djurwerlden. Man har nemligen uti en större knöl på en ekstam funnit 2:ne lefwande grodor, alldeles omfring: wärte af weden. Det år wäl owisst hu: ru länge dessa grodor warit inneslutne i sitt fängelse, men länge hafwa de dock warit det, når man besinnar huru lång: samt eken wärer och bildar flera tum tjock wed. Natnrforffare hafwa pastatt, att grodor lefwat hundrade år inneslutne i trädstammar; ja man har funnit lefwan: de grodor inneslutne i stenlager och på: stått att de måste hafwa lefwat i mån: ga hundrade år. Det nu gjorda fyndet Fan således till någon del styrka of en: faldige landtmän i tron på naturforffar: nes eljest ofta otroliga hypotheser. — 2 — — A2A — ——— Ä— — —k— —s—Ä —T—h —L— ä—pfä—BB3B3gH3n333n33nnH:ngii...CcC8ö