PILEN UV Ryske Storfursten lemnade Ems den 4 dennes och ankom om aftonen till Frankfurt; den 5 afreste han till Aeimar. Redan den hade Polisen i Frank: furt utfärdat en strängare anordning mot främlingar, som derstädes uppehöllo sig. Hwarje sadan måste förewisa sitt pass och lösa ett tillftånds-bemis, samt beftåns digt wara försedd dermed, för att Iegitiz mera fig. Jngen främling, fom wiftades nåra Frankfurt, wågade utan pass inkomma i staden. — H. M. Ryske Kej: saren ankom den 4 till Weimar. Äfwen ter hafwa Polisanordningarne, som eljest äro ganska milda, blifwit mycket in: skärpte. i Schweitz. Morning Chron. af den 4 dennes in: nehaller nedanstående artikel om det bland alla politiska föremål, fom nu mest ådra: ger fig den allmänna uppmärksamheten, nämligen Frankrikes förhällande till Schweitz. — Hwad will — säger den: na Journal — Frankrike företaga sig med Schweitz, då det erfar, hwad det snart måste erfara, att Förbundet antin: cen rent of afslår eller förklarar för o: möjligt att tillfredsställa Frankrike i af: seende på Ludvig Bonapartes sak. Constitutionel förmenar att det blott fan anwända fyra twångsmedel, hwaraf det strart efter Gesandtens återkallelse bör begagna fig. Dessa äro: Krig, Blocke: ring, NRon-legalifation af deras attester, som erhalla pensioner från Frankrike, och Seqvdestration af Schweitziska egendomar i Franska fonderna. Det sista år ombdj: ligt , der första löjligt; de twå andra medlen tänkbara. Om man hindrade att Schweitziskt siden och andra waror för des öfwer Frankrike för att afsändas till Amerika, wore det utan twifwel ganska obehagligt för Schweitzarne, men sädana waror skulle de då sända till Genua i stället för till Bordeaur. Dock har man skäl att frukta, att Frankrike på räknar Österrikes och Sardiniens med: werkan, och säkert måste Schweikarne