Var wilja sorstarrg hwarje Regemente med en bataljon. Denna åtgärd skall göra några tusen man disponibla, hwilka i rått tid försända till kusterna of Per: siska hafswiken eller till Röda Hafwet skulle funna utöfwa ett för händelserna derstädes afgörande inflytande. — An: talet af de truppar, som redan landstigit wid Persiska hafswiken och bemäktigat fig Buschire, ancages till nära 2000 man, ehuru några berättelser uppgifwa ett an: tal, fom år tre eller fyra gånger större; men i alla fall år detta blott första di wisionen af den tillämnade expeditionen. Den tredje af ofwannämnde underråt: telser meddelas uti bref från Rom af d. 14 Aug. od) af en Resande, fom ankom: mit till Paris från Rom och Neapel, hwilken sednare, såsom fullkomligt fåfert st berättar: Neapolitanska Regeringen har påyrkat en fråga, hwilken försatt Ro: merska Hofwet i den största oro. — Ko nungen af Neapel sammandrager fina truppar för att frånrycka Påfwen Fur: stendömet Benevent. Markisen del Ea: reto har af den helige Fadren fordrat öfwerlemnandet af denna prowins och tillika förklarat, att derest der nekades, skulle man bruka wåld. Den helige Fa: dren synes hafwa förfrågat fig hos Fran: ffa Gesandten, om hang Regering wille understödja bonom i händelse af krig. Konungen af Neapel bemödar sig mycket att hindra alla förbindelser emellan sina undersåtare od) Fransmännen; Pafetfar: tygen från Levanten låter han långe up: pchålla i karantän, och det gifwes ingen shikan, fom Neapolitanska Regeringen icke lutöfwat emot dem.r Spanien. Christinos i Valencia hafwa med storm intagit Morella. ö ) J Baskista prowinserna stodo den 13 Aug. de begge armeerna ännu orörliga på sina förra positioner, och i Catalonien woro de Christinska trupparne d. 10 ån: Inu på marsch mot Berga. sa torde Oratförudven eller Gusta Adolf i Månden, fom i Sönda uppfördes å härwarande Theater, m all rättwisa kunna hänföras blan d wå bästa nyare tbeater-piefer. Såwäl hå delsernas omwexling och lif, planens 1 stematiska sammansättning och den owå tade och angenämt öfwerraskande utwer lingen, som äfwen och i synnerhet de tecknade och intressanta karaktärerna, sa den sedliga tendens, som detta stycke äge jemte dess behandling af ett för wår n tionalitet högst dyrbart ämne — allt de ta utgör förtjenster, som bereda nämn arbete en utmärkt plats i den fedna tidens dramatiska litteratur. Men för att motivera detta sitt toti omdöme, will Inf. angifwa de ställen e drag i d den theatraliska malningen, få göra största ansprak på uppmärksamhs och på en gång wittna om werldskän dom hos Förf. och en djupt skådan blick i hjertats innersta. — Max, hj ten i stycket, är brännpunkten, der stu larne af Förf:s geni bryta sig; passiom obetänksamheten, det godas och ondas o wexlande inflytande, allt framställer h ungdomen med def flyktiga, eldiga ig på hwars botten äfwen dygden bor, n höjer fäfängt sin stämma, lfwertösiad passionerna, tills omsider en mognare t farenhet, wunnen i motgångens sko skingrar willornas töcken och ger åt yr lingen bättre wilja, åt dygden det her wälde, fom willfarelserna blott för tid usurperat. — Hwilken intagande b af qwinlig dygd är deremot ej Mari Kärleken har slagit rot i hennes själ; d år hennes tifs-element , och älskad e försmådd, år hennes kärlek densamma, den har amalgamerat sig med hennes re natur — derföre, när fader, fost land och alla förskjuta den olycklige, endast hon, den förskjutna, för hon qwar ett förlåtande hjertas ömhet. En motsatts år Angelika; det är sten i qwinnoskepnad, ed) hennes hjert rörelse år ingen annan ån den, fom wa 1: 56 RI.SO TOTTE A. I CC. ORT