tersta nödfall tog afsked, och att han till och med då ice öfwergaf armeen. Hans ultimatum till Ministören lyder: Pen: ningar, kläder och wapen för armeen, en convention med Munnagorri, General v. Halens återwändande på sin p ost sasom chef för Generalstaben, full komlig frihet i sina operationer, utan allt controll från Ministårens sida. Antagas depa willkor, så har han ingenting deremot, ar: samtliga Ministrarne behålla fina portföljer. Schweitz. Luzern d. 2 Aug. Till Styrelsen har följande Note ankommit fran Fransyska Ambasadören: Efter händelserna i Straff: burg och den handling af ädelmodig mild: het, hwars föremäl Ludwig Napoleon Bonaparte warit, hade Fransmännens Konung ide kunnat mänta, att ett få nära beslägtadt land, som Schweitz, och med hwilket de gamla förhällanden af fred och wänskap nyligen få lyckligt blifwit åter ställda, skulle tillåta att Ludwig Bonaparte wågade åter beträda def ge: bir, och med åsidosätt ande af alla för: pligtelser, fom erkänslan ålade honom, förnya brottsliga planer och fritt och dp: pet ådagalågga orimliga anfpråf, hwilka icke en gång genom sjelfwa fin enfaldig: het funna urskuldas. Ögonskenligen år Arenenberg medelpunkten för dylika för rehafwanden; sä att rättwisan och plig: ten föreskrifwer Konungens regering, att af Schweitz fordra, att det icke taler de jamma inom sina gränser. Förgäfwes skulle Ludwig Bonaparte kunna neka till dessa hang lagstridiga förehafwanden. De Skrifter, hwilka han såwäl i Tyskland som Frankrike offentliggjort, bewifa till: räckligt, att hans återwändande från Amerika, icke allenast hade till ändamäl, att lemna en döende moder den sista tion: sten, utan snarare att äter uppgöra planer och proclamera anspråk, hwilka, fom det nu will synas, han akdrig afsagt fig. Men Schweitz år en för årlig och trogen bundsförwandt, att funna tillåta, det Q SGA HRAA II(EÄS. LA